Logga in

Per Sandberg

Pers Inlägg

Presenterar nyheter, åsikter och andra inlägg om fotbollen i södra Norrbotten.

Godkänt men inte tillräckligt

Piteå
Godkänd insats igen.
Kryss igen.
Men sett i ett längre perspektiv inte tillräckligt bra.
Att damallsvenskan skulle vara jämn var högst troligt redan inför serien.
Att Rosengård, K/Göteborg eller Linköping ligger före PIF är inte konstigt.
Inte heller att någon ur trion Kristianstad, Vittsjö eller succélaget Örebro gör det är egentligen ett stort problem. Spelare för spelare har inte Piteå en trupp som sticker ut som något extra jämfört med övriga. 
Men när samtliga sex lag är före i tabellen kan Piteå IF så här långt inte se tillbaka på någon lyckad säsong.
Nu var det också nära att Eskilstuna gick förbi, men Julia Karlernäs mål i slutminuterna förhindrade det.
PIF löper klar risk att missa medalj för första gången sedan 2014.
Det vore naturligtvis ett klart misslyckande för ett lag som behållit allt man velat i sin mästartrupp och har jobbat vidare med sin kontinuitet. Det finns egentligen inget att skylla ifrån sig på annat än att konkurrens från övriga lag är stenhård. Men det gäller ju alla.
Det är inte alls försent för PIF att rädda upp den här säsongen till något positivt. Men då kommer det att krävas avancemang uppåt (det är endast sluttabellen som har betydelse), och helst också framgångar i Champions League. Skulle Piteå avancera både en och två rundor där så skänker det ett helt nytt ljus på allt.
För att det ens ska vara möjligt måste spelet bli bättre. Defensivt är PIF stabilt. Få mål släpps in, men alla kan se att det är offensiven och det egna spelet som framförallt inte är tillräckligt bra.
PIF drar ofta matchbilden åt väldigt tajta, kompakta tillställningar med få målchanser åt båda hållen.  Det blir bataljer med motståndare där båda lagen jabbar sig trötta. Det är inget fel med det, men för att få utväxling i en tabell behöver matcher avgöras. Det har Piteå bara lyckats med en gång efter uppehållet. Laget har gått från minst antal kryss till mest.
Mot Eskilstuna skapade gästerna något fler chanser, men det var först i slutet som Piteå fick upp mycket folk i straffområdet och hade kvalité i inspelen.
Med två anfallare i Nina Jakobsson/Madelen Janogy hade jag hoppats på ett större forwardssamarbete med möjlighet att ligga nära varandra och kombinera. Det fick vi se väldigt lite av. PIF hade fortsatt för långa avstånd mellan sina spelare i offensiven vid många tillfällen.
Det blev bättre mot slutet och då kom också kvitteringen.
Efter förra matchen mot Eskilstuna var känslan att flera spelare i Piteå var på gång, men alltjämnt är det flera spelare som är något blekare kopior av sig själva jämfört med ifjol. Mindre mod och tro. Fler tekniska misstag. 
Ribban ligger högt efter personbästat ifjol när vissa kanske spelade sitt livs fotboll, men det är svårt att sätta den någon annanstans. Det är PIF själv som har drivit upp kravbilden, just nu levereras det inte riktigt i paritet med den.
Piteås herrar fortsätter att blanda för mycket i vissa matcher och mellan andra. Nu blev det 1-1 borta mot jumbon Anundsjö. PIF är fortfarande för ojämnt och rättar det inte till sig blir det ingen placering topp två i division 2.
Eventuellt kan laget få sällskap i tvåan av Storfors nästa säsong. Saik är bara tre poäng efter Notviken på kvalplatsen i division 3 efter 4-1 borta mot jumbon Gimonäs.

In med nya hörnläggare

Piteå June Pedersen lämnar Piteå IF. 

Kring det skriver jag en krönika om här.

Ska inte gå in på samma saker i detta inlägg så det blir något annat.

I och med att June Pedersen lämnar tappar Piteå framförallt en mycket bra fot i uppspelen och vid fasta situationer.

Dessutom har den andra hörnläggaren Ronja Aronsson gått till Linköping.

Pedersens vänsterfot och dess kvalitéer känner vi alla till. PIF tränar väldigt mycket fasta situationer och det har gett ett massivt utslag också.

Nu måste laget hitta nya hörnläggare.

Fernanda Da Silva kan ta över efter Ronja Aronsson.

Men med vänster inåtskruv blir det knepigare. PIF behöver få in en vänsterfot i laget efter att Pedersen och Elin Bragnum lämnat.

I damfotbollen är inåtskruvade hörnor ofta vassare än de som riktas utåt eftersom spelarna ofta står nära mål när bollen nickas in. PIF har som specialité att skruva hårt inåt mot bortre stolpen. Där vill nog Julia Karlernäs kunna hoppa upp och nicka in bollar även nästa säsong.

Vi får se vem PIF plockar fram som ny hörnläggare.

Pedersen har gjort något fler misstag defensivt senaste två säsongerna. Lagen läste Piteå bra den senaste säsongen och lade ofta löpbollar i ytan bakom henne. Vi såg exempelvis Eskilstuna göra det i båda lagens möte.

Oavsett om Pedersen hade stannat till 2020 eller inte så hade PIF inom kort behövt en ny vänsterback. Pedersen fyller 35 när serien startar nästa säsong och skulle då sannolikt ha varit damallsvenskans äldsta spelare.

Vi kan vara nostalgiska och med rätta hylla allt June Pedersen har gjort för Piteå. Men för att nå framgångar i framtiden måste ett elitlag alltid blicka framåt. Vi får se var Piteå IF landar där när Pedersen ska ersättas.

 

 

Faith Ikidi Michael stannar. Ett mycket viktigt besked och utan att förringa Pedersen ett viktigare besked än att norskan lämnar.  Ikidi Michael har två-tre år kvar av karriären och kan hon sköta all träning korrekt kommande månaderna blir hon mycket viktig även 2020.

 

Till sist.

Norrbottens Media skriver nu att det är klart att division 3 norra Norrland återgår till sitt tidigare format med tolv lag istället för tio som det var i år. Det var väntat. Att serien skickade två lag till den mellersta norrlandsserien i år berodde enbart på reseavstånden.

 

Läget i PIF dam

Piteå Lena Blomkvist stannar i Piteå IF även 2020.

Ett bra besked.

Hon stod för sina kanske bästa säsong det här året. Misstagen var få och hon var mycket jämn i sina prestationer.

Blomkvist har under åren utvecklat flera delar av sitt spel; som förmågan att läsa situationer och precisionen i tillslaget.

Tillsammans med June Pedersen är hon den enda spelaren som har varit i PIF sedan första säsongen i högsta serien 2009.

Som vi kunde berätta för någon vecka sedan lämnar Olga Ekblom som väntat laget. Ingen annan hade väntat sig något annat när hon tillfälligt lämnade arbetsplatsen i Stockholm och flyttade upp.

Ronja Aronsson valde Linköping. LFC verkar ha det turbulent och i dagsläget är det långt ifrån någon självklarhet att laget kommer att knipa en medalj nästa säsong.

Som det verkar är Aronsson tänkt som högerback där, en roll hon ofta hade tidigare i PIF, men den senaste säsongen har hon mest varit ytterspelare till vänster.

Det känns som att PIF har väldigt goda möjligheter att täppa den lucka Aronsson lämnar.

Vilma Koivisto och Linnea Selberg har varit på besök hos Umeå IK. Det skulle inte förvåna om båda lämar Piteå IF. För Selberg handlar det framförallt om att maximera sina chanser till speltid. Hon tillhör U23-landslaget, men behöver lira på högsta nivå varje vecka framöver för att ta nästa kliv i utvecklingen.

Johanna Antti har varit skadedrabbad under sin tid i Piteå, men fick trots det den här tiden ifjol ett nytt kontrakt. Frågan är om klubben åter ger henne chansen trots väldigt få minuter i A-laget. Antti var bra i F19-laget mot slutet av säsongen. Men om det räcker för ett nytt kontrakt känns tveksamt.

Sedan tidigare har Fernanda Da Silva ett kontrakt för nästa säsong. Nina Jakobsson skrev 2018 ett för två säsonger, så jag utgår från att hon också blir kvar.

Julia Karlernäs har också kontrakt.

June Pedersen har deklarerat att hon vill fortsätta spela, men där är parterna inte överens än.

Det här var en kortare genomgång kring några av spelarna i dag. Jag återkommer med mer inom en snar framtid.

Så var Piteås 2019

Piteå Inget guld. Ingen medalj. Men ett 2019 att summera.

 

I elitfotbollen finns en sak som härskar.

Resultaten.

Så vi utgår från det så klart.

Piteå slutade tabellsexa med 34 poäng på 22 omgångar.

Bara fyra förluster är ett toppresultat för klubben. Antalet insläppta mål är rekordfå.

Bra så.

Åtta segrar för få för att ta medalj. Efter fyra raka medaljår är laget utanför topp fyra.

Anledningarna är de hela tio kryssen (noll ifjol) som räntar dåligt. Göteborg och Växjö borta är exempelvis matcher som sett till spelet kunde bjudit på totalt sex, inte två poäng, som det nu blev.

Piteå blev nollat i sju matcher.

Förmågan att vara svårbesegrade men oförmågan att avgöra är utgör generella intryck.

Guldåret fick PIF mycket med sig. Stolpe in baserat inte bara på tur utan kopplat till en tro, på det egna laget, den egna förmågan att avgöra.

Den har inte funnits på samma sätt i år.

Vissa spelare har presterat i paritet med tidigare, flera ett litet hack sämre. Ett par något bättre. Piteå valde att behålla guldtruppen förutom små undantag.

Jag tyckte det var bra.

Det var fel av mig. Av klubben. En utpräglad vass boxdpelare som går rakt på mål har saknats.

Efterklokhet är det lättaste som finns. Vi har facit framför näsan.

Piteå blev inte bättre. Piteå blev inte lika bra. Piteå blev sämre.

Det är trots allt tabellen som sätter facit.

Den är tydlig. Piteå etta ifjol. Piteå sexa i år.

Är skillnaden i prestationerna så stor? Nej. Men det är alltid resultaten som är av störst betydelse.

PIF har haft många anfall, skapat en mängd chanser och inspel men för få har suttit för en högre placering.

Det är inget monumentalt misslyckande att bli sexa i en serie alla visste skulle bli jämn. Det är en bättre placering än vad laget har nått fyra av säsongerna i högsta serien. Det är ingen självklarhet att Piteå ska spela i damallsvenskan.

Djurgården snubblade sig kvar.

Att det blir en återgång efter flera succéfyllda säsonger i rad är varken konstigt eller på sikt oroande.

Det viktigaste är styrningen av laget framgent. Det är vad som ska skänka fortsatt framgång.

Så länge den nuvarande sportsliga ledningen finns kvar är också möjligheterna att behålla en stark position i svensk elitfotboll närmaste åren det också.

Piteå har goda förutsättningar att vara tillbaka på medaljplats redan nästa säsong.

Det kommer att krävas ett och annat obekvämt beslut, truppen behöver till några delar bytas ut, men med rätt analys följer rätt beslut. Låt klubben börja där.

 

 

 

Piteås bortaspel

Piteå Djurgården-Piteå 3-3.

Vi kör några noteringar från årets sista bortamatch för PIF.

På elva matcher har det bara blivit en bortaseger. Det är förutom Kungsbacka, på noll, tillsammans med Djurgården sämst. De lagen har dock varsitt försök kvar. Piteå tar emot Kungsbacka i sista omgången. Det lag Piteå faktiskt besegrade borta, 5-1.

Samtidigt har det blivit hela åtta kryss och bara två förluster borta för Piteå.

Att Piteå är svåra att besegra men också har problem att avgöra kommer att bli det bestående  intrycket från säsongen.

Med 3-1-ledning mot Djurgården kändes det som att Piteå hade bra kontroll. Det är sällan laget tappar en sådan ledning, Djurgården skapade också lite. PIF hade bra omställningar och därför kändes det oväntat med reducering och kvittering.

Inget avgörande för säsongen men oväntat.

Fernanda Silva gillade ytorna Djurgården släppte. Ett mål och en assist. Julia Karlernäs nickade in en boll. Starkt att följa upp fjolårets elva mål med minst åtta. Hon har bevisat att hon tagit steget fullt ut som verkligt etablerad målskytt. 
Nina Jakobsson Piteås tredje målskytt. 

Silly Season Pif herr

Piteå Piteå IF har precis avslutat säsongen.

Dags för en uppdatering om rykten och snack runt laget.

Jeppe Mauritzson drar hemåt. Joakim Vikström blir ny huvudtränare. Enligt uppgift är Johan Norberg högaktuell som ny assisterande tränare liksom att Christer Sundqvist fortsätter.

Edit: Nu är det klart att Björn Lindblom kommer tillbaka och blir (en av ett par?) assisterande tränare. Han har varit aktuell tidigare säsonger. Kommer blir bra nu när han är sugen.

Tetteh Komey hade en vanlig säsong. Det vill säga en hel del mål framåt men också skador som stoppade honom i några matcher. Nu sägs det senare få Piteå att rejält tveka om anfallaren ska erbjudas nytt kontrakt. 
Blickarna kan istället vändas mot den starke anfallaren Marcus Fahlgren-Hällström som efter en tuff kort tid i PIF gjorde sin klart bästa säsong hittills i Storfors. 
Gustav Rönnbäck-Wallin har enligt uppgift fått ett förslag från Ytterhogdal som kvalar till division 1 och måste rensa bort en mängd engelsmän till förmån för svenskar om laget kliver upp genom kvalet.

GRW har tidigare deklarerat att han nu vill spela högre upp och lämnar förmodligen.

Om Piteå inte har Komey eller GRW i truppen nästa år försvinner de som stod för 35 mål den här säsongen. Det blir mycket tufft att ersätta. 
Speciellt då det finns frågetecken kring Gustav Nord också.

Martynas Medelinskas och Andrea Kimpala erbjuds knappast nya kontrakt. De hade ju svårt att platsa.

Mittfältaren Sia Jamehdar uppges däremot vara en som förmodligen stannar.

 

 

Namn: Per Sandberg
Ålder: 35
Fotbollsbakgrund: Har spelat fotboll nästan hela livet. Har tvingats sluta på grund av skador.
Bästa fotbollsminne: Sverige-Paraguay på Olympiastadion i Berlin, 15/6 2006 samt Tyskland-Sverige på samma arena oktober 2012.
Uppdrag: Ska leverera nyheter, kommentarer och åsikter om lokal fotboll.
Mejl: per.sandberg@pt.se
Telefon: 0911-645 41, 070-2604123

  • Senaste blogginläggen

Bloggar

Annons