Logga in
Logga ut

Per Sandberg

Pers Inlägg

Presenterar nyheter, åsikter och andra inlägg om fotbollen i södra Norrbotten.

Den löjliga säsongen är här

Piteå Sista sparken är avklarad.

Minusgrader och snö.

Då vet ni vad som gäller.

Den löjliga säsongen är här!

Tipsa gärna bloggen på per.sandberg@pt.se. Anonymitet utlovas.

 

Då kör vi!

Störst går först så vi börjar med läget i Piteå IF dam.

Här är spelarna under kontrakt: Ronja Aronsson, Lena Blomkvist, Faith Ikidi, Cajsa Andersson, Emelie Lövgren, Madelen Janogy, Ellen Löfqvist, Andrea Norheim, June Pedersen. Josefin Johansson har kontrakt och vill tillbaka till fotbollen efter sin graviditet.
Spelare som lämnar: Moa Öhman (klubb oklar).
Oklart läge: Linnea Selberg, Julia Karlernäs, Moa Similä, Linn Viklund, Johanna Antti, Selina Henriksson, Elin Bragnum, Jo Blankenship, Cecilia Edlund, Nina Jakobsson.

Kommentarer: Moa Öhman behöver mer speltid än hon kan få i PIF där konkurrensen om målvaktsposten är tuffast tänkbara. Tanken från henne och PIF är att hon lämnar, fullständigt uteslutet är det inte att hon stannar, men räkna med att Öhman söker sig speltid någon annanstans. Det gör nämligen både hon och PIF i nuläget.

Julia Karlernäs är självklart het på marknaden. En spelare som gör elva mål och levererar så mycket i presspelet, närkamperna och luften är högvilt. Ska PIF behålla henne kommer det att kosta mer än tidigare. Sannolikt en bra bit mer. Däremot tror jag inte att klubben kommer att ge sig in i någon vild budgivning. Så har man aldrig gjort. Den dörren är stängd.

Karlernäs har pratat sig varm om Caroline Seger och Rosengård är åtminstone ett ekonomiskt starkare alternativ än PIF, men laget har inte Champions League att locka med. Det har däremot Göteborg. Är den klubben intresserad? Men samtidigt väntar ett VM kommande året och varför riskera något genom att lämna PIF? Det kan säkert finnas utländskt intresse, men som sagt sådant är en risk inför VM.

Nina Jakobsson har sin fotskada som hon nu får tid att läka. Hennes fysik, bollhållande egenskaper och huvudspel har så klart gjort henne intressant för andra klubbar. På marknaden torde Karlernäs vara hetare av de två och skulle Jakobsson lämna PIF tror jag inte chanserna till VM-spel ökar. I PIF vet hon trots allt vad hon får.

 

En intressant situation är att Obos ger klubbarna 75 000 kronor för varje svensk/norsk VM-spelare. Samtidigt kommer FIFA fördela 78 miljoner till klubbarna som har spelare i VM. 

Det här kommer så klart att utnyttjas av spelarna med VM-chanser som sitter på utgående kontrakt. Helt plötsligt kan de ju i förhandlingar med sin tilltänkta klubb kräva säg 25 procent eller ännu mer av VM-ersättningen om de blir uttagna.

 

Tillbaka till läget i Piteå. Det finns fler spelare som behöver speltid. Linnea Selberg är med i U23-landslaget och som back är möjligheterna betydligt större för det än för en andramålvakt, om vi jämför med Moa Öhman.

Moa Similä, Linn Viklund och Johana Antti (stressfaktur foten borta åtta veckor), har alla skadefyllda säsonger bakom sig. Similä har missat flera månader. Linn Viklund har kommit tillbaka och fått hoppa in. Antti värvades inför säsongen trots bara en match i Elitettan ifjol och har nu en ny större skada. Klart är att alla skulle behöva mer speltid 2019 än 2018.

Samma sak gäller Elin Bragnum som bara gjorde drygt tio minuter under hela säsongen. Bragnum har goda möjligheter att komma tillbaka till samma form 2019 som 2017. Det gör att hon säkerligen trots den nästan obefintliga speltiden senaste säsongen är aktuell för andra lag. Linköpings tränare Olof Unegård har tidigare hyllat henne. Försöker de värva henne nu? Förr eller senare lär Bragnum vilja söka sig söderut igen.

Jo Blankenship är intressant. Hon var en sen chansning av Piteå sedan Josefin Johansson blivit gravid. Amerikanskan gjorde sin överlägset bästa match i avslutningen mot Växjö då hon hade en härlig touch, visade sin fina blick i det offensiva spelet och levererade många fina framspelningar. Även inhoppet mot Rosengård var bra, liksom det mot Göteborg. Hon har presterat som bäst i de stora matcherna och utvecklats under säsongen. Min tro har hela tiden varit att det skulle stanna vid en säsong för amerikanskan på grund av den ringa speltiden som utländsk förvärv, men den fina utvecklingen på slutet gör att jag vacklar något. Läget är helt enkelt mer öppet även om jag tror att PIF i slutändan kommer att välja en inhemsk spelare istället.

Selina Henriksson och Cecilia Edlund är två spelare jag är säker på att PIF vill behålla. Henriksson imponerade genom att direkt från Elitettan slå sig in i startelvan. Edlund satte sju bollar, varav många riktigt viktiga. Visst kan de ha annat intresse på sig, men knappast från Rosengård och på vilket sätt skulle de gynnas av att lämna PIF som dessutom ska spela CL?

 

Piteås finska jättetalang Wilma Koivisto kommer så klart att erbjudas ett A-lagskontrakt. Många klubbar är intresserade av henne men med tanke på att hon själv sagt att hon siktar på spel i Piteås A-lag 2019 så tippar jag att hon blir kvar.

 

PIF verkar däremot inte visa intresse för Cajsa Hedlund, Infjärden. Hon provtränar med Assi i veckan.

 

Lite om herrfotbollen också.

Lillpites tränare Björn Lindblom tar en time out från fotbollen den kommande säsongen.

Alterdalens tränartrio Johnny Landgren, Jens Hedström och Viktor Åström har beslutat sig för att sluta. Alter åkte ju ur division 4 södra i år.

Det sägs att PIF herr är nära att göra klart med en assisterande tränare. Ifjol var man intresserade av Joakim Vikström i Storfors, gäller det i år också?

Piteå har som jag tidigare skrev Filip Berglund, Simon Öhlund, Hampus Hedqvist, alla Storfors och Henrik Drugge, Alvik på provspel nu.

Alex Naylor fick lite speltid i slutet av säsongen och som jag skrivit tidigare tolkar jag det som att han nog inte blir kvar. 

Snabbanalys Växjö-Piteå

Piteå Efter 25 matcher med vinst eller förlust.

Nu kryssade Piteå IF i damallsvenskan igen.

Det hände senast 29 oktober 2017 genom 0-0 borta mot Rosengård.

Den här mållösa matchen mot Växjö borta borde inte ha slutat så.

Piteå hade tre träffar i ribban och en boll i stolpen.

Dessutom ett par till fina lägen.

Men ologiskt var det ändå inte. Piteå har haft svårt att omvandla bollinnehav till mål under våren.

Det är framförallt på inlägg och allra mest efter fasta situationer som Piteå skapar sina chanser.

Det är en styrka men också en svaghet. Laget behöver skapa fler lägen i det öppna spelet även om det var ett par fina sådana mot slutet av matchen i dag.

Växjö hade enorma problem i luftrummet vid hörnorna och Piteå skulle ha gjort ett par mål. Varje gång Ronja Aronsson eller June Pedersen slog en bra boll blev det farligt.

Normalt sett utnyttjar PIF det. Det som saknades i dag var skickligheten i straffområdet. Beslutsamheten, tajmingen.

Växjö inledde matchen klart bäst. Stressade högt och PIF fick tidsnöd i uppspelen och bollbehandlingen vilket gjorde att hemmalaget hade ett par riktigt vassa chanser mot ett PIF som agerade lite tamt i eget straffområde.

Det kunde och borde ha varit 1-0 till gästerna efter en kvart.

Sedan tog Piteå över. Men Växjö stängde ytorna centralt och PIF fick mest slå inlägg från högerkanten. Framförallt var passningsspelet för dåligt i första halvlek. Kvalitén var för låg. Felbesluten och tekniska misstagen för många. Ändå var känslan att PIF, som vi såg så många gånger ifjol, skulle mala ner motståndet i andra halvlek och vinna genom det.

Så borde det också ha slutat. PIF dominerade helt sista 45 minuterna och skapade fyra-fem tillräckligt bra chanser för att avgöra matchen.

Men återigen var inte kvalitén tillräckligt bra. PIF får fundera på varför och försöka fixa til ldet.

Ett i slutändan onödigt resultat. Så borde PIF-spelarna känna efter matchen.

Cajsa Andersson var mycket bra i målet. Stabil. Räddade ett avslut längs backan i första halvlek där Växjö kunde tagit ledningen. Visade att hon är med i VM-diskussionen.

Ellen Löfqvist var åter en gigant i det defensiva spelet på mittfältet. Var urstark i duellerna och bästa utespelaren i Piteå.

Fernanda Da Silva debuterade i damallsvenskan och visade finta tendenser och mod i det offensiva spelet mot ett Växjö som bjöd på större ytor mot slutet av matchen.

Några bollar om PIF:s seger

Piteå Premiär.

Seger med 1-0 för Piteå IF. Då kör vi några snabba bollar:

 

* Piteå gjorde sin bästa match för säsongen, alla matcher inräknade. Snäppet bättre än den mot Kristianstad när laget åkte ur Svenska Cupen.

* Julia Karlernäs och Nina Jakobsson har som jag tidigare skrivit inte har nått upp i sin normala nivå. Nu var de tillbaka. Så här tidigt på säsongen är ingen spelare som bäst, men det var positiva besked som gavs.

* Nina Jakobsson var den PIF-spelare som hade de bästa lägena och gjorde målet.

* Madelen Janogy utmanade som vanligt bra. En nyckel blir att få henne till fler avslut. Ofta får hon sköta mycket av förarbetet från kanterna, men är inte framför mål för att kunna avsluta själv.

* Få mål görs utanför straffområdet. Därför är det ofta fel val att skjuta från långt håll. Det gäller inte Nina Jakobsson hon borde göra det oftare. Hon har ett av allsvenskans bästa skott när träffen sitter.

* Cajsa Andersson var stabil vid sina relativt få ingripanden.

* 1822 åskådare. Bra siffra då matchen sändes i flera kanaler.

* Det syntes att PIF saknade anfallare att slänga in i slutet. Ett par byten med Andrea Norheim, Elin Bragnum eller Fernanda Da Silva hade gjort att PIF kunnat hålla trycket högre och sluppit sjunka längre ner.

PIF har mycket att jobba med

Piteå Piteå IF-Östersund 2-1.

Täfteå-Piteå 1-2.

Sex poäng är bra. Men PIF har fortsatt massor att jobba på för att kunna vinna division 2.

Jag skrev efter premiären att laget måste kunna hantera olika matchbilder och situationer. Piteå visade inte att man klarade av att kontrollera matchen mot Östersund. Istället var det väldigt mycket raka spåret framåt som gällde, oavsett situation.

Jag efterlyste ett mer resultatinriktat spel. Lite smartare. Speciellt i ledning.

Tränaren Jeppe Mauritzson är inne på att det var likadant mot Täfteå. Piteå klarade inte av att kontrollera matchen och gjorde en insats som inte var tillräckligt bra. Ändå blev det seger.

Piteå har stora kvalitéer inom spelartruppen, men behöver bli smartare utifrån situtationen när laget ställs mot vassare motstånd.

 

Infjärdens division 1-lag vann sin premiär mot Luleå SK med 2-1. Cajsa Hedlund gjorde två mål och ingen kan vara förvånad.

Den 20-åriga anfallaren är för bra för divisionen. Hon har styrkan, löpsteget, tillslaget samt huvudspelet. ISK söker henne mycket i djupled och för motståndarna kommer det att handla om att försöka hindra bollarna mot Hedlund. Det lag som stryper det flödet har vunnit mycket för hon är så pass bra på att skapa och sätta chanserna på egen hand när hon väl har bollen.

ISK har ett lag som ska klara sig bra i divisionen. Anna Carlsson Dahlberg, tidigare med PIF i allsvenskan, är en bra målvakt för nivån. Elin Olsson bidrar väldigt mycket med sitt kloka passningsspel. I övrigt finns också bra kvalité. Möjligheten till en placering ovanför mitten av serien borde vara bra.

Piteå svårbedömt

Piteå Premiär!

Nu är det nära. Piteå-Djurgården.

Var PIF står inför serien är riktigt svårt att svara på.

Ni som följt laget senaste tiden vet att tränaren Stellan Carlsson har dämpat förväntningarna och sagt att just nu spelar PIF inte som ett medaljlag. Han har vidare sagt att PIF är långt ifrån där man vill vara. Resultaten i tre sista matcherna och spelat har talat för att han har rätt.

Samtidigt finns det skador som oroar. June Pedersen har en vadskada, men tränade lätt igår.

Emelie Lövgren missar premiären på grund av knäproblem. Skadade Andrea Norheim har inte spelat mycket alls i år. 

Selina Henriksson har haft problem efter en smäll på smalbenet.

Det har inte varit någon optimal försäsong. Men som June Pedersen konstaterade. Det brukar se trögt ut för PIF.

Till det positiva hör att laget är starkt. Visserligen oroar skadorna men sett till truppen i sin helhet är Piteå lite vassare än ifjol. Dock inte än.

Elin Bragnum kommer först vara att räkna med efter sommaruppehållet. Josefin Johansson har nog först hittat sin rätt form då också. Men fördelen är att det är betydligt fler matcher efter än före VM.

Våren handlar om att helst hänga med i toppen. Det är i höst allt kommer avgöras.

Men för att få en bra start behöver PIF få igång Julia Karlernäs och Nina Jakobsson fullt ut. Mittfältaren Karlernäs har inte varit lika framgångsrik i sitt duellspel eller förmåga att äga mittfältet i vissa matcher som förra säsongen. Jag är helt övertygad om att samma kapacitet finns i henne. Med hårt jobb och positiv energi kommer det förhoppningsvis att lossna.

Kan Karlernäs/Jakobsson ta för sig rejält kommer de att prestera riktigt bra igen. Senaste matcherna har de varit lite för anonyma.

En som kommer göra en riktigt bra säsong är Ellen Löfqvist. Hennes fysik kommer att behövas för att dra med hela laget nu när Piteås duellspel generellt sett varit för svagt senaste tiden.

Piteå, Kopparbergs Göteborg, Linköping, Kristianstad, Djurgården, Rosengård, eller kanske Eskilstuna; många kan vinna.

Piteås chans att försvara guldet är med tanke på det inte över 50 procent. Men större än de tio som laget fick vid den damallsvenska upptakten igår.

 

Upp och ner för PIF

Piteå Ett grenrep.

En annan premiär.

Vi kör en sammanfattning av helgen som varit.

Piteå IF:s herrar hade premiär mot Östersund (2-1). PIF kunde ha tappat poäng här, ja även förlorat sett till målchanserna i matchen. Hemmalaget skapade många fina, men det gjorde verkligen gästerna också.

Piteå hade klara problem att stänga matchen efter 2-0. Det här är något laget måste jobba på. Det kommer att vara olika typer av matchbilder den här säsongen. PIF kommer vara riktigt bra offensivt. Det finns mycket kvalité i laget som borgar för det. Men det gäller att hålla ihop defensiven och då pratar jag inte nödvändgtvis om försvaret. Mittfältet behöver hjälpa till att bromsa motståndarna och täcka de farliga ytorna.

Det misslyckades ett antal gånger mot Östersund.

Tre poäng är det av betydelse i en premiär. PIF var inte dåligt, men det var ganska mycket upp och ner.

 

För Piteå IF:s damallsvenska lag har det varit mycket ner senaste matcherna.

Den energi och enorma självförtroende som präglade förra säsongen är inte där. PIF har problem att föra spelet när motståndarna vill täppa ytorna. I dag saknades visserligen tio spelare (fem skadade, fem på landslagsuppdrag), men det var ändå lika många spelare som var med i guldtruppen ifjol som deltog mot Morön. Förlust med 2-3 var inte bra, även om backlinjen var helt nykomponerad. 

PIF behöver hitta tillbaka till sin energi och sitt självförtroende, då kommer också närkampsspelet att fungera. Men det där hänger ihop i båda riktningarna.

 Mer om mina tankar kring matcherna hittar ni här för herrarna. Och här för damerna.

Namn: Per Sandberg
Ålder: 35
Fotbollsbakgrund: Har spelat fotboll nästan hela livet. Har tvingats sluta på grund av skador.
Bästa fotbollsminne: Sverige-Paraguay på Olympiastadion i Berlin, 15/6 2006 samt Tyskland-Sverige på samma arena oktober 2012.
Uppdrag: Ska leverera nyheter, kommentarer och åsikter om lokal fotboll.
Mejl: per.sandberg@pt.se
Telefon: 0911-645 41, 070-2604123

  • Senaste blogginläggen

Bloggar

Annons