H.C. Andersen
föddes 1805 som Hans Cristian Andersen, dog 1875 och var en dansk författare. Andersen som kom från ett fattigt hem i Odense. I sin ungdom tillhörde han teater- och författarkretsarna i Köpenhamn, dit han kom redan som 14-åring för att söka sin lycka vid teatern. Han tillbringade senare delen av sitt liv på resande fot. Resorna bidrog till att ge honom stoff till sagorna, i vilka inhemska och utländska folklivsberättelser kombinerades med hans egna fantasiskapelser. Sagorna är ursprungligen berättade för barn, därav den levande och naiva berättartonen. Figurer som ”Den ståndaktige tennsoldaten” och ”Den fula ankungen” speglar i en symbolisk form Andersens eget livsöde men antar också en allmängiltig, närmast mytisk karaktär. Inslag av skräcksaga förekommer ofta (”Flickan som trampade i brödet”). Sagorna som utkom på danska från och med 1835, kom att bli lästa över hela världen. År 1872 var hans ”Eventyr og historier” kompletta (156 stycken). På svenska har Andersens sagor funnits sedan 1850. Sin personliga utveckling har Andersen skildrat i ”Mit livs eventyr” (1855, sv ”Sagan om mitt liv”, 1946). Han framträdde även som dramatiker och romanförfattare (”Kun en spillemand”, 1837). Andersens mest kända sagor är ”De röda skorna” (”De röde sko”), ”Den fula ankungen” (”Den grimme aelling”), ”Den lilla flickan med svavelstickorna” (”Den lille pige med svovlstikkerne”), ”Den lilla sjöjungfrun” (”Den lille havsfrue”), ”Den ståndaktige tennsoldaten” (”Den standhaftige tinsoldat”), ”Det är riktigt sant” (”Det er ganske vist”), ”Elddonet” (”Fyrtöjet”), ”Flickan som trampade på brödet” (”Pigen, der trådte på brödet”), ”Historien om en moder” (”Historien om en moder”), ”Jon Blund” (”Ole Luköje”), ”Kejsarens nya kläder” (”Kejserens nye klaeder”), ”Lillklas och Storklas” (”Lille Claus og Store Claus”), ”Näktergalen” (”Nattergalen”), ”Prinsessan på ärten” (”Prinsessen på aerten”), ”Skuggan” (”Skyggen”), ”Snödrottningen” (”Sneedronningen”) och ”Tummelisa” (”Tommelise”).
Émile Zola
föddes 1840 som Émile Édouard Charles Antoine Zola, dog 1902 och var en fransk författare och kritiker, en av den litterära naturalismens förgrundsgestalter. Zola skrev 1871-1893 en episkt och mytiskt färgad romansserie, ”Les Roughon-Macquart” som i 20 volymer berättar om en familjs historia under det franska kejsardömet. I denna ingår bland annat ”Hallarna” (1873, sv 1910), ”Fällan”, (1880, sv 1902-1903), nyöversatt under titeln ”Krogen” (1946), ”Nana” (1880, sv 1910), ”Bättre slödder” (1882, sv 1946) och ”Den stora gruvstrejken” (1885, sv 1903-1904). Zola skrev också flera andra romaner och en del dramatik samt mycket litterturkritik. Han var en kontroversiell författare som störde sin samtids etablerade litterära smak. Från 1889 tog han parti för den judiske officeren Alfred Dreyfus i den så kallade Dreyfusaffären och skrev då bland annat sitt berömda öppna brev ”Jag anklagar” (”J’accuse”) till den franske presidenten. År 1880 formulerade han sitt litterära program, som bland annat gick ut på att överföra vissa deterministiska och naturvetenskapliga idéer om framförallt arvets betydelse till litteraturen.
Sir Alec Guinness
föddes 1914 som Alec Guinness de Cuffe, dog 2000 och var en engelsk film- och teaterskådespelare. Han vann internationell berömmelse i en rad sofistikerade och kvicka filmkomedier, men blev även känd som en betydande karaktärsskådespelare. Bland hans filmer märks ”Sju hertigar” (1949), ”Ladykillers” (1955), klassikern ”Bron över floden Kwai” (1957), ”Our Man In Havana” (1960), ”Doctor Zhivago” (1965), ”The Comedians” (1967), ”Hitler: The Last Ten Days” (1973), ”Stjärnornas krig” (1977), ”Stjärnornas krig – Rymdimperiet slår tillbaka” (1980), ”Stjärnornas krig – Jedins återkomst” (1983), ”Little Dorrit” (1988) och ”A Foreign Field” (1994). Guinness porträtterade även John Le Carrés spionhjälte Smiley i tv-serierna ”Mullvaden” (1979) och ”Vinnare och förlorare” (1981).
Marvin Gaye
föddes 1939 i Washington som Marvin Pentz Gay, Jr. och dog 1984 i Los Angeles, skjuten av sin egen far. Han var en av soulmusikens främsta stilbildare och har varit en förebild för en mängd artister såväl inom som utanför soulgenren. Bland Gayes många hitar kan nämnas ”Pride And Joy” (1963), ”How Sweet To Be Loved Like You” (1964), ”I’ll Be Doggone”, ”Ain’t That Peculiar” (båda 1965), ”Your Precious Love” (1967, med Tammy Terrell), ”I Heard It Through The Grapevine” (1968), ”To Busy Thinking About My Baby” (1969), ”What’s Going On” (1971), ”Let’s Get It On” (1973), ”Got To Give It Up (Pt. I)” (1977) och ”Sexual Healing” (1982). Gaye skulle ha blivit 75 år i dag!
Emmylou Harris
föddes 1947 i Birmingham i Alabama och är amerikansk sångerska och låtskrivare, en av de stora förnyarna inom country and western-musiken. Hon började sin karriär som bakgrundsångerska till legenden Gram Parson fram till hans död 1973. Harris började sin egen karriär 1975 och slog igenom med låten ”Together Again” 1976. År 1979 blev hon korad till årets bästa countrysångerska. Hennes största hit är ”Mister Sandman” som kom 1981. Harris har även jobbat med bland andra Bob Dylan och Neil Young. Bland hennes senare plattor kan nämnas ”Cowgirl’s Prayer” (1994), ”Wrecking Ball” (1996), ”Spyboy” (1998), ”Red Dirt Girl” (2000), ”All the Roadrunning” (2006 med Mark Knopfler), ”All I Intended to Be” (2008) och ”Hard Bargain” (2011). Harris har under senare år flitigt besökt Sverige på sina turnéer. Förra året tilldelades Harris Polarpriset tillsammans med den döva slagverkaren Evelyn Glennie.
Bengt Palmers
föddes 1948 och är en svensk musikproducent, låtskrivare och filmmanusförfattare. Han har jobbat mycket med Björn Skifs både i film och musik, bland annat producerade han de flesta av Skifs 1970-tals hitar, till exempel ”Hooked On A Feeling” och ”Michelangelo”. Han producerade även under den tiden Harpos jättehit ”Moviestar”. Palmers har under åren skrivit många bidrag till Eurovisionsschlagerfestivalen, bland annat Björn Skifs bidrag 1981, ”Fångad i en dröm”. Han har även skrivit manuset till filmerna ”Strul” och ”Joker” samt musiken till musikalen ”Spök”, alla med Björn Skifs i ledande roller. Under senare år har Palmers bland annat agerat jurymedlem i talangjaktsprogrammet Fame Factory på TV3.
Walter Chrysler
föddes 1875 som Walter Percy Chrysler, dog 1940 och var en amerikansk ingenjör och företagsledare, grundare av biljätten Chrysler Corporation. Chrysler började som lärling på Union Pacific Railroads maskinverkstäder och 1912 fick han jobb på Buicks Motor Company. År 1916 blev han VD för företaget och senare VD för Willys-Overland Maxwell Motor Company som blev Chrysler Corporation 1925. Där introducerade han bland annat företagets Plymouth-modell och konstruerade den första högkompressionsmotorn.