Det var genom en före detta kollega till Stina som hon kom i kontakt med brandkårsyrket. Kollegan jobbade inte bara i butikskedjan utan även som brandman och han talade väldigt gott om yrket, vilket fick henne att en dag följa till brandstationen och göra fysiktest. Ett test man måste klarat för att få jobba som brandman.

– När jag väl klarade fysiktesterna efter hård träning var jag fast, berättar Stina som sedan gick rökdykarutbildning och läste teori.

I dag jobbar Stina jour var fjärde vecka på stationen i Älvsbyn, utöver sin heltidstjänst på ett annat jobb. Hon bär med sig en sökare från stationen som larmar när det är dags för utryckning.

Artikelbild

| Stina Norman jobbar jour på brandstationen i Älvsbyn. I framtiden vill hon hålla i utbildningar för framtida brandmän. "Det kanske kan få fler tjejer att våga och vilja söka".

– Jag skulle hämta ut medicin på Apoteket en gång när sökaren började tjuta, det var bara att kasta allt och springa. Det är en riktig adrenalinkick.

Stina berättar om sommarens alla skogsbränder och ett av hennes starkare minnen från när ett militärfordon sjönk genom isen i vintras.

– Det var en natt under militärernas stora övning i Boden och jag tror ingen riktigt förstod hur stort det var förrän vi var där, berättar Stina.

Som ung kvinna i ett mansdominerat yrke har Stina fått bemöta en del skepticism och kommentarer, inte från räddningstjänsten eller några kollegor men utifrån.

Artikelbild

| "Nu tycker min familj det är jätteroligt att jag är brandman, men först trodde dem att jag skojade.”

– Det kanske inte var menat som något elakt, men det var sådant som folk kanske inte skulle frågat en kille, berättar Stina som fått kommentar om hon verkligen får göra allt som de andra brandmännen gör.

– I början tog jag det hårdare, nu känner jag att jag hör hemma som brandman.

Artikelbild

| ”Vi behöver fler brandmän här. Det är bara att komma hit och fråga, kolla på vår station och hur allt fungerar om man är intresserad.”

Idealbrandmannen Stina såg till en början var en vältränad kille, så innan hon besökte stationen och träffade hennes nuvarande kollegor kände hon att hon inte skulle passa som brandman.

– En brandman som är stor och stark är kanske inte den ideala brandmannen, den ideala brandmannen kan också vara liten och smidig. Alla olika människor behövs, säger Stina och poängterar att någon slags fysik krävs men att utseendet inte spelar någon roll.

Stinas framtidsplan är att gå den tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor för att kunna jobba heltid som brandman.

– När jag är färdigutbildad vill jag gärna hålla i utbildningarna på skolor så att jag som kvinnlig brandman kan synas, det kanske kan få fler tjejer att våga och vilja söka. Att ha lika mycket män som kvinnor inom brandkåren tror jag är jättebra.