Jón Pór Arnarsson kommer från Island. Där bor han i Grindavik, ungefär en trettio minuters bilfärd från Reykjavik. Nu är han i Sverige, och tillsammans med tjugotvå andra ungdomar deltar han i en intensivkurs i svenska som hålls på Framnäs Folkhögskola här i Piteå. Det som alla deltagare har gemensamt är att de studerar svenska på hemmaplan.

– Svenska är ett väldigt lätt språk att lära sig, tycker Jón.

Träden störst skillnad

Artikelbild

Saara Puustinen, Elli-Noora Pyrhönen, Katriina Ronkainen och Lempi Kautto kommer från Äänekoski och Viitasaari i Finland. Städer där man till vardags inte pratar svenska, vilket är mer förekommande nära svenska gränsen i Norra Finland.

– Du kan till exempel inte höra någon prata svenska i affären eller så. I skolan är allt mycket teoretiskt, vi skriver och läser mest, så det är väldigt roligt att få komma hit och prata mycket, menar Katriina.

Svaret på vilken skillnad som är störst mellan hemlandet och Sverige låter sig inte vänta.

– Träden, de är många fler här. I till exempel Reykjavik finns det två små skogar, men de har man gått igenom på högst fem minuter, säger Jón.

Artikelbild

| Under ett besök på Swensbylijda på tisdagen fick ungdomarna intervjua de som jobbade på kulturtisdagen om de olika arbetsuppgifterna.

– Den största skillnaden är att människorna talar med varandra mer här. I Finland är vi blygare, säger Katriina.

Två pitebor deltar

Artikelbild

| När veckan är över kommer deltagarna ha fått prova på allt från att göra smör till att besöka Storforsen och vandra genom stan.

Språkkursen är någonting som bedrivits i 40 år under regi av Föreningen Norden i Piteå. 2014 tog Framnäs Folkhögskola över, men Föreningen Norden är fortfarande inblandade och arrangerar diverse aktiviteter under veckan. I år är första året som enbart ungdomar deltar, förut har medelåldern varit betydligt högre.

Detta år har även Framtidsbanken varit medfinansiärer och hjälpt till att betala för två av deltagarna. Det är två utlandsfödda pitebor som bor som även de vill utveckla sin svenska, vilket de gör tillsammans med de från Island och Finland. I övrigt är projektet finansierat av Grindaviks kommun, diverse EU-projekt och till viss del ungdomarna själva. Med under veckan finns två lärare anställda av folkhögskolan, en av dem är Gunhild Östling.

Artikelbild

| En paus i alla upptäckter på Swensbylijda, där de fått smaka schlobben och klappa får, bland annat.

– Det är jättetrevligt att ha dem här. Veckan är intensiv men det är mycket välartade ungdomar vi har att göra med och alla lär sig jättemycket.