Söder om söder, i Stockholms vrår, satt Sophia ”Valencé” Carrhage under sin uppväxt och plinkade på en gitarr och sjöng tysta sånger om lidelse och beundran. I en lyhörd lägenhet och med en mamma som var känslig för ljud fick hon anpassa sitt skapande; hennes röst har utvecklat en unik karaktär med ett sound som inte sällan leker med falsetter och skarvflippar.

– Mina omständigheter har gjort avtryck i min röst, säger hon.

I nära 2 år har hon plitat på en EP, Leaves Again, som släpps den 13 augusti. Det är en samling på fem låtar som skildrar en stormig relation med djupa dalar och höga höjder. Det är indiepop med inslag av ambient 80-tals vibe som porträtterar hur ett hjärta som gått i tusen bitar inte alltid kan lappas ihop av lyckliga slut. Lanseringen görs genom Valencé, ett varumärke som hon bygger sin plattform på.

Artikelbild

| Sophia har studerat musikproduktion i två år på Framnäs. Hennes EP är ett resultat av hennes tid i Piteå.

Hon behåller Sophia Carrhage som en pelare från vart hon kan skapa fritt. Att hennes namn förblir vem hon är och att hennes koncept får tala för sig utan att färga hennes egna jag.

– Jag vill inte låsa fast mig. Jag vill kunna utveckla skilda idéer på skilda håll och vara fri i mitt skapande.

De låtar som sitter på hennes släpp har fått liv på Framnäs folkhögskola i Piteå, där hon har studerat Musikproduktion och utbroderat sina sätt att uttrycka sig. I norr, i Öjebyns utkanter, har händelser lett till historier som har lett till låtar om begär och lust; vemod och flammande kärlek som får hjärtat att brännas i kanterna.

– Jag skriver om vad jag känner och vad jag har känt har tagit plats i Piteå. Min EP är en skildring av mitt liv här och Leaves Again är en resa genom mitt brustna bröst.

Artikelbild

| Leaves Again är Sophias EP med låtar om vilken smärta som följer med kärlek. Artwork: Sophia Carrhage och Tina Öjerfalk

Doubt Me, en singel från hennes EP, släpper hon den 8 juni och låten ger prov på vad som ligger på lur.

– Doubt Me är en berg- och dalbana; som en dragkamp i en relation. En osäkerhet och en självklarhet kring om en vill vara ihop eller inte.

Hon är inte ensam. Med sig har hon ett gäng röster som har satt prägel på alstren och rott detta släpp i land. Dennis Qvarfordt Hammarlind är en talang värd att rosa. Ävenså Martin Lindgren, Karl Fjällborg, Marcus Rosenberg och Fanny Forsberg.

–Jag har en hel drös att tacka, säger hon.

Texten väger tung, även stämning och i vilken anda en levererar vad en vill ha sagt.

– Jag tror att stämning ibland är starkare än ord, om än texten är central i mina låtar.

Utöver Valencé har Sophia Carrhage ett band som heter Tiny Little Shoes där hon lirar med Olle ”Lionman” Hammar, Filippa Blomstrand, Anna Ericsson, Gabriel Lundh, Samuel Lundh och Lina Westbergh. De skriver folk och pop med influenser av soul och jazz vilket färgar och gör sitt.

– Jag har nosat på en skara genres vilket har gett en brokig skara erfarenheter som jag tror påverkar mitt sound och ger mig ett visst melodispråk.

Och som man brukar säga, ingen eld utan glöd; med ett leende berättar hon om smärta och sorg, längtan och saknad.

– Om än jag är 22 unga år bär jag på mina laster. Jag skulle kunna kalla dem trauman, dock är jag oerhört glad för allt jag har upplevt som har gjort mig till vem jag är. Hur klyschig jag än låter är jag tacksam för allt jag har fått, allt jag har och allt som ska bli.