Förvirrad astronaut söker framtid

HANNA ERIKSSON besökte den årliga utbildningsmässan för att få svar på sina och andras framtidsfunderingar.

 

När jag var åtta år ville jag bli astronaut. Stjärnor och planeter var det coolaste jag visste. Som barn ofta gör bytte jag dock intressen ganska fort. Något år senare var det delfinskötare som gällde, sedan journalist. Jag hittade till och med på en egen gymnasieutbildning som hette journalistlinjen, som jag stolt berättade om för alla jag kände. Det kan eventuellt ha varit så att jag blandade ihop universitet och gymnasiet, men båda var så långt borta att det inte spelade så stor roll. Det var ändå ingenting jag behövde bekymra mig om än på ett tag.

Hanna åtta år blev med tiden tio och elva och tolv. Jag började högstadiet och helt plötsligt var det inte så länge kvar tills jag skulle välja gymnasieprogram. Mina barndomsdrömmar kändes orealistiska, jag var inte längre lika säker som den åttaåriga astronauten hade varit.

Att välja till gymnasiet var jobbigt, men det var också en lättnad när jag väl hade valt. Det betydde ju att det var länge kvar tills jag behövde välja igen. Tre år gick dok fort, mycket fortare än vad jag kanske hade velat, för nu står jag vid den där förbannade kanten igen. Vad ska jag välja?

Den här gången finns ju så många fler alternativ. Istället för att välja mellan ett tjugotal olika gymnasieprogram måste jag nu sålla ut min framtid bland oändligt många universitetsprogram och kurser, och ännu fler olika jobbmöjligheter.

I tisdags hölls Nolia Karriär, en utbildningsmässa för de som är på väg ut i arbetslivet eller redan är en dela av det. Besökare bjöds in till att testa på att vara tandläkare och tävla i jägarvila hos Försvarsmakten, eller besöka någon av de andra 40 utställarna. Alla Sveriges stora universitet och högskolor fanns representerade, redo att svara på en förvirrad astronauts frågor om framtiden. Kanske blev jag inte säkrare på min framtid, fastän jag fick bra svar på mina frågor, men en sak hjälpte mässan mig med. Jag insåg att de allra, allra flesta har lika lite koll som jag själv har.

I enkäten här intill kan du läsa om vad några av Piteås treor har för planer efter deras tre år på gymnasiet.
Läs också: Frågan "Vad ska du göra efter gymnasiet"
Många jag frågade ska jobba, andra ska plugga vidare eller åka utomlands. Det är befriande att se att det finnas så otroligt många vägar att gå.

Man jag då, ska jag bli florist eller tandläkare? Civilingenjör i bioteknik eller creddig person på reklambyrå? Jag vet faktiskt inte, men jag vet är att det här inte kommer att bli mitt livs viktigaste val. Det går att välja om, det går att ändra sig. Kanske blir jag astronaut i slutändan ändå. Det är faktiskt aldrig för sent att hitta rätt.

 
 
  • Mest lästa artiklarna

Krönikor