Det är inte ovanligt att jämföra detta maktuttryck med nutidens selfies, med skillnaden att penseln är digital – och att det är den porträtterade som håller i den. Det handlar främst om unga tjejer. Enligt Statens medieråds studie från 2014 är de dominerande i antalet selfies som publiceras på sociala medier.

Lisa Ehlin är forskare i modevetenskap och har skrivit avhandlingen Becoming Images – Perspectives on Digital Culture, Fashion and Technofeminism.

– Selfies genomlyser normer, estetik och värderingar vi länge tagit för givna, och som länge varit mer eller mindre bisarra. Våra mest spontana reaktioner på selfies kan också belysa vår gemensamma misogyni, säger hon.

Lisa Ehlin menar också att den process som sker mellan reklam, egna bilder och sociala medier är svår att tolka eftersom den fortfarande pågått under en relativt kort tid.

– Men, om en bild kan få en ung kvinna att må dåligt så kan den också få henne att må bra. Vad som är tydligt är att det är väldigt, väldigt jobbigt för vårt samhälle när unga kvinnor tar plats, ett faktum som vi har svårt att erkänna.