Snacka om att Elvira Öberg kommer hem från Otepää med minnen för livet. Tre JVM-medaljer av högsta valör hängde runt halsen när PT träffade henne. Ändå kände hon en viss lättnad över att mästerskapet är över.

– Det är skönt. Eller, det är väl både och ... Visst hade man gärna fortsatt tävla men samtidigt börjar man vara ganska trött nu.

Hyllningarna på flygplatsen blev stora – både för Elvira Öberg och för landslagskompisen Amanda Lundström.

Artikelbild

| Elvira Öberg kommer hem med roliga guldminnen, men tycker också det är skönt att JVM är över.

– Det här var mycket, mycket bra. Över förväntan! sa Amanda.

Också hon kom hem med två medaljer från Estland; brons i sprint, och guld på stafetten.

Amanda åkte förstasträckan och kopplade greppet direkt – ledning efter första skyttet.

– Jag hade grymma skidor. Jag kom in först till skyttet där jag sköt fullt. Sedan tror jag att jag växlade över som trea, men jag är jättenöjd med min sträcka.

Moratjejen Ella Halvarsson åkte andasträckan och när Elvira Öberg gick ut på den sista låg Sverige femma, 55 sekunder från täten.

– Jag åkte ikapp trean och fyran på första varvet, då kände jag att "medaljen ska vi ha!", sa Elvira. Men inför stafetten trodde jag nog inte att det skulle bli guld. Ryssland hade ett starkt lag och var storfavoriter, men de bommade lite för mycket och det öppnade för oss.

Istället gick kampen mot Finland, där Elvira spurtade hem guldet även om målfoto krävdes.

Och så tog hon alltså två individuella guldmedaljer också, ett på distans och ett i sprint.

– Jag visste väl att jag kanske kunde vara med och slåss om medaljer om jag gjorde riktigt bra lopp, men att det skulle bli tre guld trodde jag inte.

Det blev nog fler blommor än hon räknat med också. På Luleå Airport överöstes Elvira Öberg och Amanda Lundström med hyllningar. Kramar av nära och kära, samt blommor från Piteå Kommun och Svenska skidskytteförbundet.

Har ni tillräckligt med vaser hemma?

– Ja, nu när jag är "hemma hemma" går det nog bra. Men i lägenheten hade det blivit trångt, skrattade Elvira.

Hon bor i Sollefteå annars, men tillbringar sportlovet hemma i Svensbyn.

– Nu blir det några lugna dagar hemma innan jag åker på Sverigecupavslutning i Sollefteå till helgen.

Fast nog väntar väl något firande först.

– Ja, jag har ju fyllt (19) år också, så det ryktas om tårta ikväll!