Aaron Lindström går andra året på gymnasiet – riksidrottsgymnasiet i Järpen – och känner att han halkar efter i skolan.

Det är inte så konstigt, för den senaste tiden har han haft annat att förbereda sig för.

Den alpina talangen från Skövde debuterar i Paralympics i Pyeongchang och det är ingen underdrift att säga att han gillar det stora äventyret i Sydkorea.

Det är sjukt hur många som jobbar och hjälper till. De är så härliga och trevliga allihop. Det är supersmidigt. Det är en superhärlig atmosfär att vara i. Jag tycker det är superbra, säger han.

Inställd träning

Hittills har Lindström haft lite svårt med dygnsrytmen och på torsdagen ställdes träningen in på grund av all nyfallen blötsnö.

17-åringen skakar av sig störningsmomenten och tror att han kommer att vara redo när det är dags för första start, i söndagens super-G.

Hittills känns det ganska lugnt tycker jag. Det är skönt. Men jag har inte tävlat än. Snart är det invigning och sedan börjar tävlingarna och jag vet ju inte riktigt hur jag kommer att reagera, säger han.

Allt utom störtlopp

Lindström saknar hand och underarm på vänster sida, en funktionsnedsättning som kallas dysmeli. Han kör samtliga alpina grenar för stående utom störtlopp i Paralympics.

Super-G är nog hans sämsta chans till en topplacering, inte minst med tanke på att vinterns världscuptävlingar som kunde ha gett honom ett bättre startnummer ställdes in. I slalom, där han var tvåa världscupen i österrikiska Kühtai före jul, och storslalom, där han har en fjärdeplats som bäst, är han närmare de bästa.

Jag tror att jag har bra chanser i allt men att de är lite bättre i slalom. Där har jag visat att jag kan vara med i toppen. Jag ligger där och snuddar men jag måste få till riktigt bra åk, säger han.