Ledarkrönika Nu åkte locket av.

Revolutioner, liksom vårfloder, har den gemensamma egenheten att de sköljer bort allt som kommer i dess väg. När älven svämmar över tar den gammalt bråte efter stränderna – men också sommarstugornas bryggor.

Revolutionen tar tyrannen av daga – men det ryker också en och annan oskyldigt förbipasserande.

Så är det med den flodvåg som nu dånar fram i sociala medier och drar fram förövare av allehanda slag. Från fiiiinvänsterns främsta led ner till vanliga tölpar faller de.

Locket har åkt av.

Och naturligtvis framförs de anklagelser som inte går att styrka. Liksom lynchmobben på nätet genererar ett hat som deformerar det offentliga samtalet.

Men summan av allt detta är – såvitt vi nu kan se – att det är av stor nytta att locket åkt av och alla får chansen att vittna om övergrepp och trakasserier. Samt om hur valhänt ansvariga agerat trots att de fått tydliga signaler om att något varit fel.

Vi beskådar en slags moralisk revolution. Det vi ser är ett genomslag för principen om att varje människa är unik och själv bestämmer över sin kropp och sina livsplaner.

Det intressanta är att denna princip om självägarskap är en liberal grundbult. Men av någon anledning är det inte liberalerna som tar ledningen i den här diskussionen.

Samtidigt som debatten om hur män beter sig mot kvinnor i vårt land läser jag Delvin Arsans bok ”De tystade rösterna”, som nyligen utkommit på Carlssons Bokförlag.

Författaren är kurdisk-syrisk från Flen och skriver en slags reseberättelse från Mellanöstern – med fokus på mänskliga rättigheter och då framförallt kvinnors situation.

Det är lätt att läsa boken som en resa tillbaka till medeltiden, eller åtminstone som Sverige var för 100 år sedan, och känna förtvivlan över att utvecklingen inte kommit längre.

Det är nästan som ett obduktionsprotokoll från en civilisation som förtjänar att gå under om den inte reformerar sig.

Men den enkla analysen håller inte, eftersom vi samtidigt kan ta del av svenska kvinnors berättelser om hur de behandlats här i vårt fina folkhem.

Nu har som sagt locket åkt av. Flodvågen kommer att skölja stränderna rena från mansgrisigt bråte, dra med en och annan oskyldig, men slutsumman torde bli, att alla nu tvingas erkänna att vi har rätt till sin egen kropp.

De långsiktiga politiska konsekvenserna av detta är svårt att överblicka. För oss svenskar, och för alla andra.