Ledare Det finns en fråga som mer än något annat förenar de borgerliga partierna – och det är kravet på skattesänkningar.

De borgerliga budgetmotionerna i höstas var en lång önskelista med nya skattesänkningar. Den som summerade motionerna fick ihop skattesänkningar på sammanlagt 100 miljarder kr.

Sällan har dock de borgerliga skattesänkningskraven varit så i otakt med sam- och framtiden. Sänkt skatt är inget svar på de utmaningar som väntar inom vård och omsorg.

”200 miljarder kronor. Det är det belopp som fattas i kommuner och landsting år 2030 om dagens personaltäthet inom välfärden ska behållas”, konstaterar Anna Dahlberg, politisk redaktör i Expressen (lib), i en ledare 6 januari.

Hon har hittat siffran i Riksrevisionens granskning av statsbudgeten och den bekräftas även av SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Skälet till denna enorma kostnadsökning är de demografiska förändringarna.

Den stora generationen av 1940-talister passerar 80-årsstrecket under 2020-talet. Det betyder – i klartext – fler åldringar som behöver vård och äldreomsorg.

Det är också bakgrunden till att statsminister Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson och andra regeringsföreträdare nu åker land och rike runt för att tala sjukvårdspolitik.

Under tisdagen besökte de Gällivare på sin vårdturné. Helt riktigt konstaterar S-duon att investeringar i sjukvården måste gå före nya skattesänkningar under de kommande åren.

”Vården behöver ett tillskott på minst 20 miljarder kronor kommande mandatperiod, 2018–2022”, understryker Magdalena Andersson.

Stefan Löfven utlovar större satsningar på mer personal och bättre arbetsvillkor om Socialdemokraterna får fortsätta att regera.

”Vi vill utöka vårdpersonalen med 14 000 personer till 2022. Svensk sjukvård behöver fler undersköterskor, sjuksköterskor och läkare”, säger statsministern.

Självklart måste ansvarskännande region- och kommunpolitiker även se över kostnaderna och hur verksamheten kan skötas mer effektivt.

SKL-strategerna resonerar om att datorer i större utsträckning kan sköta bedömningen av provresultat och röntgenplåtar, om att kroniskt sjuka i högre grad kan övervakas av monitorer istället för att komma på återbesök och om robotar som hjälper till med att mata och duscha äldre.

Det går emellertid aldrig att tänka bort det mänskliga inslaget i sjukvård och äldreomsorg.

Det behövs även kompetent personal – utrustad med både hjärta och hjärna – som tar hand om den som är gammal, sjuk och skröplig.

Till detta ska läggas att det finns en massa andra eftersatta behov i det svenska samhället.

Krav på höjda polislöner, ett starkare försvar, en mer generös assistansersättning och en bättre sjukförsäkring duggar tätt i samhällsdebatten.

Gemensamt för allt detta är att det kostar skattepengar.

Av det skälet är även den blå lågskattepolitiken illa anpassad till dagens verklighet.

Sverige behöver en skattekvot på minst dagens nivå (44,1 procent av BNP) för att upprätthålla kvaliteten i den offentliga sektorn.

De borgerliga budgetmotionerna och skattesänkningskraven framstår som både orealistiska och oansvariga.