Ledare Vad fan får jag för pengarna, utbrast Leif Östling, numera före detta ordförande i Svenskt Näringsliv, i en uppmärksammad SVT-intervju.

Svaret är att han och andra svenska skattebetalare får ett fantastiskt välfärdssamhälle.

I och för sig skulle en höginkomsttagare som Leif Östling klara sig bra även i ett samhälle som bygger på privata försäkringslösningar.

För den stora delen av befolkningen (vanliga låg- och normalinkomsttagare) finns dock ett stort värde i att Sverige har organiserat sjukvård och skolor i en gemensam skattefinansierad sektor.

Det skulle kosta skjortan för undersköterskor och industriarbetare att betala förlossningsvård eller utbildning för sina barn ur den egna plånboken.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har gått igenom statistiken från Skolverket och SKL för att reda ut vad olika välfärdstjänster faktiskt kostar. Siffrorna är tankeväckande.

- En förlossning utan akutåtgärder: 30 000 kronor

- Ett akut kejsarsnitt: 60 000 kronor

- En akut höftprotesoperation: 107 000 kronor

- En polisexamen: 470 000 kronor

- En gymnasial yrkesprogramsexamen: 450 000 kronor

- En genomsnittlig förskoleplats för ett barn (4,5 år): 650 000 kronor

- Nioårig grundskola per elev: 900 000 kronor

- Treårig gymnasieskola per elev: 36 0000 kronor

- Ett planerat kejsarsnitt: 48 000 kronor

Det råder heller ingen tvekan om att de svenska välfärdstjänsterna är av hög kvalitet.

Tag bara sjukvården som exempel. Många snackar om att vården är kris. Fakta är emellertid att läkare, sjuksköterskor och annan personal levererar fina resultat varje dag.

Under 2017 gjorde Bill & Melinda Gates Foundation en jämförelse av sjukvårdens resultat i 195 länder.

Stiftelsen valde ut 32 medicinskt påverkbara diagnoser och studerade resultaten. Det handlade bland annat om olika cancerformer, hjärtinfarkter, stroke, mässling, stelkramp, diabetes, kroniska njursjukdomar, barn- och mödradödlighet, tuberkulos och vårdskador.

I rankingen hamnade Sverige på fjärde plats bland de 195 länderna. Andorra toppade listan före Island. Schweiz och Norge rankades som trea respektive femma.

En studie som SKL gjorde 2015 gav ett liknande resultat.

Sverige har låg spädbarnsdödlighet och når goda resultat när det gäller överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, ändtarmscancer och bröstcancer.

Noterbart är de mycket goda resultaten för mödra- och barnhälsovården i Sverige. SKL-rapporten använder begreppet neonatal mortalitet. Med det avses antalet barn som avlider inom 28 dagar efter förlossningen per 1000 levande födda.

Sverige har tredje lägst dödlighet. Bara Norge och Finland har bättre siffror.

Sverige ligger klart före Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och andra jämförbara EU-länder.

Med tanke på att Sverige är ett glesbefolkat med långa avstånd är resultaten imponerande.

Sådana fakta och siffror är bra att ha med sig i årets valdebatter.

Det finns många skattekverulanter som vill framställa den svenska välfärdsstaten som värsta krisbranschen och som att svenskarna inte får något för sina skatter.

I en internationell jämförelse står sig dock den svenska välfärden mycket väl.