Ledare I februari 2015 beslutade statsminister Stefan Löfven att tillsätta ett innovationsråd. Det rymmer en mix av politiker, fackliga företrädare, storbolagsfolk, professorer samt den nya tidens entreprenörer och idékläckare, som en tidigare marknadschef för Spotify och en vd för digitalbyrån Ziggy.

Ulf Kristersson (M) muttrade om rådet och talade om att det hade ett ”gammalt korporativt drag”, att man sätter sig ner och gör upp mellan politik och näringsliv.

Det är givetvis bara trams.

Det skadar inte att folkvalda, företagare och forskare pratar med varandra. Sverige är litet land. Staten och kapitalet sitter i samma båt – tillsammans kan de hjälpas åt.

Historiskt har Sverige även tjänat på samspelet mellan samhälle, näringsliv och akademi. Det har lagt grunden till flera exportframgångar.

Ett exempel är partnerskapet mellan Asea och statliga Vattenfall om högspänningsteknik.

Ett annat är samarbetet mellan Ericson och gamla Televerket om telefonväxlar.

Ett tredje exempel är utbytet mellan svensk sjukvård och läkemedelsindustrin – Astra och Pharmacia – som gav Losec och andra framgångsprodukter.

Det är bra om Sverige kan få ännu mer av denna typ av konstruktivt samarbete mellan offentliga och privata intressen. Det är inte korporativism, utan bara klok politik. Resultaten är talande. Det är en politik som lyft Sverige och svenskt näringsliv.

Varje år presenterar affärstidningen Bloomberg ett index som mäter innovationsförmågan i världens olika länder.

Värdet tas fram genom att räkna samman olika kriterier som antal patentansökningar, antal IT-företag, utbildningsnivå, forskningsresurser och tillverkningskapacitet.

I år knep Sverige andraplatsen på denna innovationslista – Bloomberg Innovation Index. Bara Sydkorea anses ha bättre innovationsklimat.

Åsa Lindholm Dahlstrand, professor i innovationsstudier vid Lunds universitet, säger till Bloomberg att svenska satsningar på forskning och utveckling har bidragit till ett högre index i år.

Bloomberg är dessutom inte den enda institution som hyllar innovationsförmågan i Sverige.

Även i Global Innovation index, som bygger på uppgifter från Cornell University, INSEAD och World Intellectual Property Organisation, hamnar Sverige på andraplats. Där kniper Schweiz förstaplatsen.

Resultaten är ett MVG för den svenska modellen. Som det uttrycks av regeringschefen: ”Utbyte av tankar, idéer och kunskap mellan näringslivet och offentliga aktörer bidrar till nya innovativa lösningar.”

Det är svårt att vinna val på begrepp som Fondinvest, Demofond, testbäddar, innovationsråd och annat som näringsminister Mikael Damberg (S) brukar tala om.

Men det är mycket viktiga initiativ inför framtiden.

En aktiv innovationspolitik är en grund för att Sverige ska kunna förbli en framgångsrik industri- och välfärdsnation.

Välfärden bygger på att Sverige har internationellt konkurrenskraftiga företag, som kan utveckla varor och produkter som är efterfrågade och gör nytta.

För att man ska kunna bedriva fördelningspolitik måste det helt enkelt finnas något att fördela. Utan innovativa företag blir Sverige ett fattigare land.