Rut fixar inte allt

När regerings- och allianspartierna diskuterade migrationspolitiken i höstas kom de överens en utvidgning av det så kallade rut-avdraget.

Enligt uppgörelsen ska rut-tjänsterna omfatta även flytt-, IT- och trädgårdstjänster. Tanken är att det ska skapa arbetstillfällen för nyanlända.

Det finns inget att invända mot ambitionen. Det är lika allvarligt för en nyanländ syrisk flykting att hamna i ett passiviserande bidragsberoende som en människa som bott i Sverige i hela sitt.

Det är ett värde för både samhället och de enskilda individerna att komma in i arbetslivet, få en inkomst, en mening i tillvaron och gemenskapen med arbetskamrater.

Det finns heller ingen anledning att se ned på jobb som lokalvårdare, trädgårdsarbetare eller poolskötare.

Huvudsaken är att folk har schyssta arbetsvillkor och kollektivavtalsenliga löner, som gör att de kan betala mat, hyra, ha en vettig fritid och spara ihop till en anständig pension.

Men det finns en övertro bland många borgerliga debattörer för vad det går att uträtta med rut-avdraget.

Enligt branschorganisationen Almegas egna beräkningar fanns det 19 937 årsanställda i hemservicebranschen 2015.

Man kan diskutera hur många av dessa arbetstillfällen som funnits utan rut-avdraget (som infördes 2007), tillgången på kollektivavtal (60 procent av de anställda omfattas av kollektivavtal, enligt Almega), om det inte hade varit bättre att satsa pengarna på fler undersköterskor istället och en massa annat.

Men om vi bortser från alla dessa diskussionsämnen kvarstår ändå det faktum att 19 937 årsanställda är just 19 937 årsanställda.

Det går att ha olika meningar om denna siffra är stor eller liten. Men en sak är säker: Tillväxten i hemservicebranschen har inte löst arbetslöshetsproblemet.

Därför går det inte bara att snacka om en utvidgning av rut-avdraget och den privata tjänstesektorn som den allenarådande lösningen.

Redan i dag finns dessutom mycket generösa skatterabatter för arbetsgivare som anställer nyanlända, så kallade nystartsjobb. Rabatten gäller under de första tre åren från det att personen fått arbetstillstånd.

En arbetsgivare som anställer till en lön på 20 000 kronor i månaden behöver bara själv betala ut en lön motsvarande 10 437 kronor i månaden.

Det har hjälpt en del nyanlända in på arbetsmarknaden. Men trots detta enormt förmånliga system har Sverige fortfarande en mycket högre arbetslöshet bland utrikesfödda (21,9 procent) än inrikesfödda (4,8 procent).

Annorlunda uttryckt: Det går inte att stirra sig blind på kostnaderna för arbetskraften – eller bara lita på den privata sektorn – när vi söker vägar bort från arbetslöshetseländet.

Uppenbarligen finns det ett stort antal individer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, trots rut-avdrag, subventioner och skatterabatter för privata företag.

Därför måste även samhället ta ett ansvar. Marknaden är inte svaret på allt eller för alla.

Det måste finnas alternativ (till exempel beredskapsjobb eller lönebidragsanställningar) i den offentliga sektorn och föreningslivet för alla dem som riskerar att hamna utanför.

 
 
3

Läsarkommentarer:

Rut fixar inte allt

Kommentering stängd

  • Mest lästa artiklarna