Minns ni valrörelsen 2006? Det var motvind för dåvarande statsministern Göran Persson (S) och hans parti. Persson kämpade dock tappert i valduellerna med oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt (M).

I tv-debatterna upprepade Persson en fråga till Reinfeldt: Varför ska en pensionär med inkomst på 14 000 kronor betala 900 kronor mer i månaden i skatt än vad en löntagare gör på samma inkomst?

I varje debatt gled dock Reinfeldt undan frågan, samtidigt som den borgerliga propagandakåren menade att Persson bara ägnade sig åt överdrifter när han anklagade alliansen för att vilja ha en ”pensionärsskatt”.

PRO och andra pensionärsorganisationer tycktes inte heller förstå vad som var på väg att ske och lät saken bero.

Således blev ”pensionärsskatten” aldrig en stor fråga under valrörelsen 2006 – och Reinfeldt och alliansen vann makten och hela regeringshärligheten.

Det fanns emellertid fog för Perssons varningar.

Alliansen införde jobbskatteavdraget. Det innebar en skattelättnad för löntagare men inte för pensionärer, sjuka, föräldralediga och arbetslösa.

Genom ett klubbslag i riksdagen etablerades en skatteklyfta mellan löntagare och pensionärer. Då – efter regeringsskiftet och när borgarnas ”pensionärsskatt” var en realitet – vaknade landets pensionärsorganisationer.

Under våren 2007 samlade PRO ihop hela 160 000 namnunderskrifter mot straffskatten mot pensionärer.

Finansminister Anders Borg (M) och alliansregeringen tog dock inte intryck.

Det ska löna sig att arbeta, sa Borg sturskt och framhöll att pensionärer hade lägre levnadsomkostnader än löntagare.

Allt sedan dess har Socialdemokraterna arbetat för att skillnaden i beskattning av lön och pensioner ska bort. Det ska inte löna sig bara att arbeta utan också att ha arbetat ett långt och hårt yrkesliv, argumenterade partiet. Det framhöll att pension ska betraktas som uppskjuten lön och följaktligen beskattas på samma sätt som löneinkomster.

Inför valet 2014 gav S-ledaren även Stefan Löfven ett klart besked om att partiet skulle avskaffa ”pensionärsskatten” om det fick regeringsmakten.

Utfästelsen skulle genomföras i tre etapper. De två första stegen skulle genomföras under innevarande mandatperiod och det sista steget skulle tas 2020.

Det är arbete som nu pågår för fullt. S infriar sitt vallöfte. Otyget ska bort.

* 1 januari 2016 tog den rödgröna regeringen bort skatteskillnaden för pensioner och löneinkomster upp till 10 000 kronor per månad.

* 1 januari 2018 sluts skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare för alla med en månadsinkomst upp till 17 000 kronor.

Det handlar inte heller om småpengar för de berörda. För en pensionär med inkomst på 17 000 kronor i månaden betyder förslaget en skattelättnad på omkring 410 kronor, beroende på hur stor kommunalskatten är.

Stefan Löfven upprepar dessutom beskedet att skatteklyftan för alla ska vara helt utraderad 2020, om S får förnyat förtroende i valet 2018.

”Detta är inte snällhet, det är vårt moraliska ansvar”, framhöll Löfven när han presenterade regeringens budgetförslag vid en presskonferens hos PRO i Haninge.

Det är ord som borde väga tungt inför det stundande valåret. Bevisligen gör det skillnad vem som styr. Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson har visat en helt annan förståelse för pensionärernas villkor än den gamla alliansregeringen.

Det borde ha betydelse för de 27,5 procent av de röstberättigade svenskarna som är 65 år eller äldre nästa år.