Ledare Just nu är det fullt ös på den regionala utvecklingsenheten på Region Norrbotten.

Tillsammans med länets kommuner, länsstyrelsen, civilsamhället och andra aktörer formar regionen en ny regional utvecklingsstrategi för perioden 2020-2030.

Det har ordnats dialogmöten i Arvidsjaur, Gällivare, Övertorneå och Luleå – och alla intresserade (skolungdomar, fack, företag, universitetsfolk och andra) har bjudits in att ge sina synpunkter.

Den 11 april ska tjänstemännen presentera ett första förslag till strategi som skickas ut på remiss under perioden maj-augusti. Då är det möjligt för alla att tycka till ännu en gång.

Den slutgiltiga strategin (RUS, som de initierade säger) ska beslutas av de folkvalda politikerna i regionfullmäktige i februari 2019.

Det finns att tala om. Bilden av Norrbotten är komplex och allt annat än entydig.

Under de senaste 25 åren har Luleå och Piteå haft en positiv befolkningsutveckling. Men under samma period har 12 av länets 14 kommuner minskat befolkningsmässigt.

Flera kommuner står dessutom inför dramatiska demografiska förändringar.

Överkalix, Övertorneå och Pajala hör till de kommuner i riket som har absolut högst medelålder. De som jobbar måste försörja allt fler gamlingar som behöver äldreboenden, hemtjänst, vård och annat stöd i tillvaron.

Å andra sidan finns områden som har mycket stark tillväxtkraft och spirar av framtidstro.

Faktum är att Norrbotten är den region i Sverige som har näst högsta bruttoregionalprodukt (BRP).

Många av länets företag är ledande i världen och Europa (gruvjätten LKAB, stålbolaget SSAB, rymdbolaget i Kiruna, testverksamheten i inlandet, skogsindustrierna med flera).

Det finns växande verksamheter inom design, arkitektur, spel, film och musik. Luleå Tekniska Universitet har ungefär 1 600 anställda och 15 000 studenter – samt en massa avancerad forskningsverksamhet.

Ice Hotel i Jukkasjärvi och Tree Hotel i Harads visar att det är möjligt att locka besökare från hela världen även till små byar i Norrbottens inland.

Allt tyder på att det kommer att finnas stora behov på arbetsmarknaden under det kommande decenniet.

Enligt Region Norrbottens prognoser behövs det 51 000 nya medarbetare inom vård, skolor, omsorg, industri, handel med mera fram till 2030.

Därför finns det mycket att fundera på för både RUS-tjänstemän och politiker.

Hur ska de regionala utvecklingspengarna användas? På stöd till spirande verksamheter i den kulturella och kreativa sektorn? Eller för att förverkliga tunga projekt som Malmporten eller dubbelspår på Malmbanan? Eller på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för att klara de växande arbetskraftsbehoven?

I potten finns betydande belopp – omkring en miljard kronor i utvecklingspengar hos Region Norrbotten, staten och EU.

Pengarna kommer dock inte att räcka till allt och alla. I slutändan kommer det att krävas prioriteringar och politiska överväganden.

Det kommer inte att saknas viktiga arbetsuppgifter för det nya regionfullmäktige som tillträder efter valet den 9 september i år.