Ledare Över tid kan vi registrera att den genomsnittliga livslängden i vårt land ökar. För kvinnorna ligger den redan en bra bit över 80 år. Även männen har passerat 80-årsstrecket.

En del förklaringen till detta finner vi i en ofta väl fungerande sjukvård, Men inget är så bra så att det inte kan bli bättre.

När statsminister Stefan Löfven talade inför cirka 500 socialdemokratiska valarbetare i helgen betonade han också på de satsningar på sjukvården som måste göras: ”Vi ska ha en världsledande sjukvård” betonade han bland annat. Då krävs även en bra och tillgänglig sjukvård i hela vårt land.

Vi har blivit friskare och mycket beror på den medicinska utvecklingen. Den rökning som tidigare var en mycket allmän företeelse, både hos män och hos kvinnor, har minskat dramatiskt under de senaste decennierna.

Nya behandlingsmetoder och nya mediciner har gjort att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar inte är lika hög som förr. Egentligen har en dramatisk förändring skett till det bättre. På område efter område har den medicinska utvecklingen gjort framsteg. Detta är grunden till att vi blir äldre och förhoppningsvis också därmed mår allt bättre.

Allt är inte odelat positivt. Hälsan är inte är rättvist fördelad. De alkoholrelaterade dödsfallen är högre i landets södra del än i den norra. Kanske ser vi där embryot till vad en liberalare alkoholpolitik kan få för följder på folkhälsan.

Inte överraskande är skillnaderna i hälsa och medellivslängd även stora mellan olika delar av vårt land. I vissa kommuner i Norrlands inland är medelåldern flera år lägre än i till exempel mer välmående kommuner i Mellansverige.

Denna skillnad måste ha sin förklaring i de yttre livsbetingelserna. I de välmående delarna lever man längre för att man har en tryggare vardagstillvaro medan oron för livsuppehället, för jobbet och för tillvaron i stort sätter sina spår i glesbygdens utflyttningskommuner.

Sedan gammalt är det ett välkänt faktum att högutbildade tjänstemän har bättre hälsa än lågutbildade som jobbar i processindustrin, skiftarbetar eller sliter i vård och omsorg. Men att skillnaden är så stor som åtta år i genomsnittlig livslängd i olika delar av vårt land måste ändå ses som anmärkningsvärt.

Därför är det viktigt att vi är observanta på utvecklingen och de regionala skillnaderna. Förebyggande åtgärder för god hälsa, bra kostvanor och ett rörligare vardagsliv är viktiga, men också att ha ett jobb och en trygg tillvaro.

Vi måste därför skaffa oss bättre kunskaper om livsbetingelsernas betydelse för hälsan. Befinner sig en människa i underläge undergräver detta hälsan. Det tycks vara en tydlig koppling mellan att vara arbetslös, lågavlönad, eller att leva i ständig oro för framtiden och ohälsa.

Även hälsan måste vara rättvist fördelad. Ansvaret ligger mycket hos oss själva, men de som har sämre ekonomiska möjligheter har också sämre möjligheter till god hälsa. Trygghet är också god hälsa.