Ledare Ulf Kristersson, Moderaternas finansministerkandidat, håller på att etablera sig själv och sitt parti som gnällbältet i svensk politik.

Det går inte en dag utan att han svartmålar regeringens ekonomiska politik. I en intervju i tidningen Privata Affärer 18 april talar han om "skatter som slår mot jobb och företagande" och om "långsiktiga risker för de offentliga finanserna".

Men Kristerssons bittra utfall kan inte dölja de faktiska resultaten.

Tabellerna och graferna i regeringens vårbudget talar ett tydligt språk. Sverige har de näst starkaste statsfinanserna i EU, den lägsta arbetslösheten sedan finanskrisen och den högsta sysselsättningen på 25 år. Regeringens investeringar i välfärd, utbildning, infrastruktur och bostäder äventyrar inte heller den goda utvecklingen.

Överskotten i de offentliga finanserna förväntas öka till 110 miljarder kronor år 2020.

Kristersson snackar ändå om att regeringen "måste hålla i pengarna". Han försöker skapa bilden av att välfärds- och infrastruktursatsningarna är ett uttryck för ekonomiskt lättsinne.

Att bygga ett fungerande samhälle och ett bra företagsklimat handlar emellertid inte bara om att sänka skatter, som är Moderaternas lösning på alla samhällsproblem.

Det handlar även om att se till att det finns fungerande sjukvård, skolor, moderna vägar och järnvägar – det vill säga sådant som finansieras med skatter.

En skattesänkningspolitik som gröper ur kvaliteten den offentliga sektorn är ingen fungerande arbetslinje. Om människor ska kunna delta fullt ut i arbetslivet så måste de även kunna lita på att förskolor, fritidshem, sjukvård och äldreomsorg fungerar. Den sociala infrastrukturen är också en självklar del av en modern arbetslinje och ett gott företagsklimat.

Även företagarna är betjänta av att de slipper oroa sig och att finns någon som ser till att deras åldrade föräldrar har trygghet på ålderns höst.

På samma sätt ligger det i näringslivets intresse att utbildningssystem och infrastruktur håller yppersta klass.

Därför är det en smula tröttsamt att höra hur högerdebattörer ställer offentliga investeringar mot privat sysselsättning. Tvärtom är det ena till gagn för det andra.

Det privata näringslivet har glädje av en högklassig offentlig service – och det blir mer pengar till välfärdspolitiken när svenska företag är starka och konkurrenskraftiga.

De senaste siffrorna från AKU (SCB:s stora arbetskraftsundersökning) visar dessutom att det är precis det som sker nu. Under första kvartalet 2017 ökade antalet sysselsatta med 113 000 personer jämfört med samma kvartal föregående år. Både privat och offentlig sektor växer.

"Konjunkturen", muttrar Ulf Kristersson. Ja, den spelar roll. Men även regeringens samhällsinvesteringar påverkar. 80 miljarder kronor i investeringar fungerar som en härlig vitamininjektion för både ekonomi och arbetsmarknad. Något sådant erkännande lär dock aldrig Magdalena Andersson (S) få från Kristersson.

Han har bestämt sig för att spela rollen som förgrämd oppositionspolitiker fullt ut hela den här mandatperioden.