Rätten till betald semester i Sverige är dock inte en av Gud skänkt gåva för att vi ska kunna njuta av en glass i solen. Samhället tjänar på att vi arbetar. Skatten på vårt arbete blir pengar till välfärd, lönen vi får ut lägger vi på konsumtion, som i sin tur ökar produktionen och fler kan sättas i arbete.

Men semester är fördel alla. För när vi får de där veckorna av avkoppling och återhämtning kommer vi sedan tillbaka till jobbet med nya krafter. Vi arbetar helt enkelt bättre, och produktiviteten ökar. När vi får vila ut ett par veckor råkar färre ut för utmattning och eventuell sjukskrivning.

Det tjänar den enskilda arbetstagaren på, det tjänar arbetsgivaren på, och det tjänar samhället på. Det är därför vi har rätten till semester i Sverige. Men hela modellen, och att vi över huvudtaget önskar varandra en skön semester, förutsätter en fast anställning där semester än en rättighet.

Allt fler går ofrivilligt på visstidsanställningar, korttidsvikariat, och jobbar på olika arbetsplatser lite då och då och inom olika branscher. Man hattar från jobb till jobb och på lönen kommer då en extrapeng, en ersättning för ledigheten man aldrig kommer kunna ta ut.

Tanken är förstås att de pengarna ska kunna läggas undan till att leva på under en liten ledighet man själv får lov att se till att ta sig. Men alla vi som varit i vikariesvängen vet att om du tackar nej till att jobba en dag, är chansen liten att du får frågan igen.

Den som är tillgänglig för arbete snabbast är också den som blir tillfrågad, vilket går helt stick i stäv med idén om att utvilade personer jobbar bättre. I de otrygga anställningarnas värld handlar det inte om att jobba bra, utan om att bara dyka upp och göra jobbet på kort varsel.

Det vi behöver få bukt med i Sverige är just de otrygga anställningarna. Ingen ska behöva gå och undra om man har jobb dagen därpå, och ingen ska behöva säga nej till en reseplaner med familjen för att man inte vet om man har råd att tacka nej till arbete den veckan.

Internationellt ses svensk arbetsmarknad som ett föregångsexempel. Vi skryter gärna om allt det innebär att ta del av svensk välfärd och hur en trygg, hälsosam och välmående befolkning i sig är ett framgångsrecept för att få en stark marknad och ekonomi.

Blir människan som utför arbetet en slit-och-släng-vara kommer arbetet också att göras sämre. Slutprodukten blir av sämre kvalitet, och befolkningen mår uselt. Så som verkligheten ser ut i många andra delar av världen.

Sverige måste leva upp till bilden av sig själv utomlands och inte vackla när det kommer till våra idéer för framgång. Så många som möjligt ska ha en trygg anställning och en semester att se fram emot för då kan man även se fram emot att komma tillbaka till jobbet, för man vet att det finns kvar efter ledigheten.