Återvände till Sverige för snart tre veckor sedan, efter några år i andra länder. Skatteverket hade gett upp hoppet och registrerat mig som utvandrad, men jag tog mig genom passkontrollen och klev ut i -25 iförd endast kortbyxor.

Redan dagen efter infann jag mig på Skatteverkets kontor med en ifylld ”flytta till Sverige” blankett. Det kommer en bekräftelse i posten sa hon.

Därefter bar det av till telefonaffären för att skaffa svenskt nummer. Den går inte att ladda med pengar på internet, eftersom jag inget personnummer har. Det kommer snart svarade jag.

Jag drog vidare till en matvarubutik för att inskaffa en sprillans ny tandborste, men blev nekad i kassan, tyvärr tar vi inte emot kontanter sa hon.

Jag ringer min bank och säger att efter fem års tystnad är jag nu tillbaka och vill arrangera om mina pengar. Jag behöver tydligen bank ID, och då krävs personnummer, eller någon typ av dosa, men då måste jag vara folkbokförd, så de kan tyvärr inte alls hjälpa mig.

.

"Hur gör folk under tiden undrar jag."

.

Tillbaka på Skatteverket frågar jag hur länge det kan tänkas ta att få tillbaka ett personnummer. Upp till två månader blir svaret.

Hur gör folk under tiden undrar jag. Du skulle ju kunna låna ett bankkonto av en närstående, eller bara vänta med att ta ut din lön i två månader säger hon.

Jag går och ångesthandlar en varm tröja för mina sista kontanter, och när kassörskan erbjuder extra rabatt om jag blir medlem skiner jag upp för ett kort ögonblick, tills hon ber om mitt personnummer.

Sanna Möller