”Levande landsbygd, Stad och land hand i hand” O så vackert det låter!

Skolfrågan har blivit symbol för kampen. Varför har det blivit så?

Vi tar det från början! Att lägga ner tre skolor var ett tjänstemannaförslag som förankrades i politiken.

Motivet var att eleverna ryms i andra skolor. Detta var ej politiskt gångbart som argument så då kom ord som behöriga lärare och kvalitet in i bilden.

När allt i princip redan var beslutat så startade något som kallades samrådsförfarande. Då tog det hus i …

Många av remissvaren pekade på avsaknad av konsekvensbeskrivning på hur ett samhälle påverkas i stort av ett sådant beslut.

Svar på den typen av frågor avfärdades av Barn- och utbildningsförvaltningen med att det inte ingick i deras ansvarsområde. Ett försök att lyfta frågan hög-re upp i politiska systemet misslyckades.

Kan enskilda förvaltningar fatta vilka beslut som helst oavsett hur det påverkar andra utanför sitt ansvarsområde? Då kan man fundera vad andra förvaltningar har för planer?

Så till nuläget. Nu råder lokalbrist och mest troligt pengabrist för förskolans och skolans verksamhet.

Att då som Barn- och utbildningsnämnden, Bun, lämna fina skolor för att trycka in elever i andra skolor som blir för trånga så man tvingas till utbyggnad känns inte speciellt smart. Att Bun säger upp hyresavtal innebär inte mindre kostnader för Piteå kommun. Det finns ingen besparing i ett detta handlande. Kostnaderna flyttar bara till en annan förvaltning. Det innebär dubbla kostader när nya lokaler måste införskaffas.

Varför inte använda de lokaler som redan finns så tjänar kommunen på detta? Fyra kilometer åt det ena hållet är inte längre än fyra kilometer åt det andra.

Jag förstår att det inte är lätt att vara politiker men jag tror en politikers viktigaste uppgift är att höja blicken och försöka se vidden av de beslut som fattas. De flesta förslagen tas fram av tjänstemän i den egna förvaltningen som gör sitt jobb utifrån det uppdrag de fått. Då måste politikernas uppgift bli att se på helheten utifrån kommunens övergripande målsättning annars kommer nya frågor att dyka upp på agendan med samma hantering som ovan.

Nu är det dags att välja vilka vi vill ha som företräder medborgarna. Kanske dags för mer inflytande från de som verkligen jobbar för en levande landsbygd.

Oavsett vilka beslutsfattare som väljs så hoppas jag på en förändring där en hel bygds behov och önskemål beaktas i de olika beslut som skall fattas. Ingenting förändras om än någon nedlagd skola skulle öppna igen så länge centraliseringstankarna styr besluten i framtiden. Ju större –desto bättre.

Det måste bli stopp på detta. Allting blir inte bättre ju närmare centralorten man kommer.