Signaturen Sara har välformulerat och klokt uttryckt sig i sin insändare 31 augusti, hon framför faktiskt många Pitebors åsikt, nämligen att säga nej till en tågstation i Piteås södra hamn.

Hur har man ens kunnat komma på tanken att förstöra den oas som redan är anlagd där och som är flitigt besökt av många? Även om oasen kommer att finnas kvar, men med bullrande tåg bakom ryggen, så blir det inte längre ett ställe man söker sig till när man vill ha lugn och ro i tillvaron. Dessutom kommer troligen den vackra vattenspegeln, som man kan se från gatan inne i staden, att försvinna eftersom bullerbankar kommer att byggas upp vid spåren.

Jag tillhör också dem som besökt informationsmöten där man kunde rösta på alternativen, men kommunens store män och före detta store män hade redan bestämt sig, de som är vana att göra sina röster högt hörda. Vad har då medborgarna för chans? Lomtjärnsalternativet är det bästa kompletterat med bussar vars tidtabeller skulle stämma med tågens ankomst för att ta resenärer den korta transporten in till stadskärnan.

Det stämmer att det är en död orm som ligger över staden, företag som velat etablera sig i närområdet har fått nej. År efter år har kommunen förlorat nyetableringar och så kommer det att fortsätta, för att valfläsket kommer att uppfyllas med att Norrbotniabanan nu ska byggas det är sannerligen osäkert även om det är socialdemokraterna som vinner, alla vet vad som brukar hända med utlovade löften när valet är över.

Det finns så många andra negativa aspekter över den tänkta dragningen, för husägarna som bor i Pitsund, för Havsbadet med en turistnäring som ger många skattekronor till kommunen, för Pitholmsheden som är renbetesmark, för husägare på Klubbgärdet/Strömsborg.

Till sist till insändaren med signaturen IL-r samma dag: Läs Saras insändare, den är tänkvärd! Varför ska man acceptera dåliga åtgärder ”för att underlätta ett förändrat resebeteende” när det finns alternativ som skulle vara mycket bättre – och billigare?