Vi lever i ett samhälle där vi pratar om att ge människor en ny chans. Jag är en före detta narkoman som är drogfri sen sex år. Jag jobbar som folkbildare med att bland annat förebygga droger, kriminalitet och destruktivitet med bland annat målgruppen ungdomar.

Människor som jag, som gjort nya val i livet kan vara en enorm resurs i samhället. Tyvärr finns det starka åsikter om att före detta narkomaner och före detta kriminella inte skall jobba förebyggande gentemot ungdomar.

Det är bland andra polisen i Östra Norrbotten som nu hävdar detta. Polisen säger att de lutar sig på en studie som vad jag förstått kom för många år sen, som skall ha sagt att före detta missbrukare i skolorna inte gav ”önskad effekt”.

Men den studien kom mest troligen när före detta missbrukare höll så kallade ”Lifestorys” i skolorna. Dessa gick ut på att i huvudsak berätta om droger de tagit och brott de begått för att visa på farligheten. Helt meningslöst på många sätt tyckte jag redan då. ä

När man pratar med unga måste vi prata om de positiva vinsterna av att göra bra val jämfört de negativa konsekvenserna av olika mindre bra val, oavsett vad det gäller i livet. Lyfta frågorna som gör att ungas självkänsla och tro på sig själv ökar.

Berätta att man skulle ha valt annorlunda om man fick gå tillbaka och göra om. Inte prata drogerna i sig eller hur de påverkar kroppen, inte prata om brott man begått eller visa en mental bild av ett liv med kriminaliteten i centrum.

I Haparanda valde polisen att lämna det drogförebyggande arbetet i skolorna med studien som orsak, trots att man varit med att planera ett upplägg i ett års tid tillsammans med arbetsgruppen som bildats av öppenvården. Det känns frustrerande.

.

"Om jag för ett ögonblick trodde att unga som lyssnar skulle `triggas´ att prova droger när de lyssnar på mig, så skulle jag aldrig föreläsa för unga igen"

.

Polisen i Östra Norrbotten anser att före detta missbrukare/kriminella inte ska föreläsa för ungdomar och elever. De tycker det är en risk, att det skulle göra ungdomar i farozonen nyfikna istället för medvetna.

Om jag för ett ögonblick trodde att unga som lyssnar skulle ”triggas” att prova droger när de lyssnar på mig, så skulle jag aldrig föreläsa för unga igen. Men jag utgår inte från ett så kallat ”lifestory-koncept” i mitt arbete.

Jag skulle vilja veta hur många poliser och andra som faktiskt läst studien? För jag har sökt och kan inte ens hitta den eller lyckats hitta någon som vet vars den finns att få tag på. Samt hur tror man att det känns att vi som är före detta narkomaner eller före detta kriminella, och som arbetar med förebyggande frågor, får höra från en av samhällets myndigheter att vi duger till att prata med vuxna, men unga är vi en risk för? Det är att sänka människors värde och självkänsla.

Polisens resonemang exkluderar människor som jobbar på behandlingshem, inom missbruksvården, är i politiken, inom psykiatrin, inom skolan och andra områden, som har ett förflutet med beroende/kriminalitet som man är öppen med.

Med tanke på det allvarliga läget med droger som finns i vårt län, speciellt bland unga, så skulle man tro att polisen istället fokuserade på att jobba med alla resurser mot den negativa utvecklingen. Istället för att motarbetar oss som faktiskt vill samma sak som dem, nämligen att förebygga droger bland unga och i samhället.

För innan man dömer alla oss som tyvärr levt ett liv med droger och kriminalitet, ta reda på hur vi jobbar och vad vi försöker göra. Vi vill hjälpa och vi vill göra det tillsammans med polisen och kommuner, se oss som en resurs och inte som en risk. För visst har vi samma mål, nämligen att förebygga så att våra unga inte hamnar i droger och destruktivitet?

André Bengtsson (S)

Drogförebyggare kandidat till Kommunfullmäktige Piteå