Antalet ungdomar, främst tonårsflickor, med psykisk ohälsa ökar. Detta kan man utläsa i vetenskapliga undersökningar och i undersökningar som årligen görs inom skolan. Det visar sig också i besöksstatistiken inom vården.

Jag har själv erfarenhet då jag arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin i 45 år. Barnpsykiatrin, socialtjänsten och elevhälsan gör ett mycket viktigt arbete för att hjälpa barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt.

Flickor uppger i allt större utsträckning att de lider av ångest och depression och många funderar på att ta sina liv. Många flickor får bra hjälp och orkar leva vidare. Pojkar däremot talar sällan om liknande besvär, men de begår däremot oftare självmord. Pojkar dominerar också när det gäller missbruk och kriminalitet.

Artikelbild

| I Sverige har vi unika möjligheter till samarbete eftersom nästa alla barn från tidig ålder finns i förskola, skola och fritidshem en stor del av dagen.

Det är dags att vi på allvar börjar fundera på hur vi kan förebygga problemen och hur alla goda krafter kan hjälpas åt. Det behövs samarbete på många plan: mellan föräldrar och offentliga verksamheter, mellan kommun, region och riksdag/regering.

.

"Det finns omfattande forskning som visar att daglig motion, helst i början av dagen, ökar såväl fysisk som psykisk hälsa hos barn och ungdomar"

.

Artikelbild

| Roland Olofsson (S) Barn- och ungdomspsykiater Kommunfullmäktigeledamot

Efter 2014 års val tillsatte majoritetspartierna i Piteå kommunfullmäktige (S, V och MP) en beredning, med syfte att undersöka förhållandena i kommunen och komma med förslag till förebyggande åtgärder. Utifrån intervjuer med folk som arbetar i landsting, kommun och frivilliga organisationer framfördes 16 olika förslag.

Ett viktigt samarbete har påbörjats genom projektet SAM, som är ett samverkansprojekt mellan kommunen och regionen. I vår utredning framkom även önskemål om bättre samarbete mellan föräldrar, socialtjänst och hälso- och sjukvård inom ramen för Familjens hus.

Jag vill här lyfta fram tre andra förslag:

1. Mer ekonomiskt stöd; Barnfattigdom är en viktig orsak till ohälsa. Därför är minskade ekonomiska klyftor en viktig förutsättning för bättre hälsa hos våra barn och ungdomar.

2. Tidigt stöd i förskola och skola; Man vet också att psykisk ohälsa, liksom kriminalitet och missbruk, kan förebyggas om varje barn blir sett och bekräftat utifrån sina behov inom förskola och skola. Fler flickor skulle då få ett bättre självförtroende och fler pojkar skulle lära sig att uttrycka sina känslor på annat sätt än genom aggressivitet och utagerande. Detta kräver mindre barngrupper och större personaltäthet. Nuvarande regering har beslutat om riktade medel för att minska barngrupperna, men kommunen behöver också ta sitt ansvar, tillsammans med föräldrarna.

3. Daglig motion; Det finns omfattande forskning som visar att daglig motion, helst i början av dagen, ökar såväl fysisk som psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Dessutom förbättras studieresultaten. Numera finns mål om daglig motion för alla barn inskrivet i läroplanen. Det krävs konkret samarbete mellan förskola, skola, fritidshem, föräldrar och idrottsföreningar för att alla barn skall nå målet.

Vi måste på allvar börja fundera på hur vi kan ta ett gemensamt ansvar för våra barn och ungdomars hälsa. I Sverige har vi unika möjligheter till samarbete eftersom nästa alla barn från tidig ålder finns i förskola, skola och fritidshem en stor del av dagen.

Roland Olofsson (S)

Barn- och ungdomspsykiater

Kommunfullmäktigeledamot