Dubbelmoralen från Älvsbyns kommun ekar när jag går i korridoren, förbi elevfiket och mot klassrummet. Samma stengolv som våra syskon, föräldrar och kanske till och med mor/farföräldrar spatserat fram på. En liten, bekväm skola där gemenskapen är som en stor familj. Det går inte med ord att beskriva tryggheten som omfamnar en direkt när man kliver innanför tröskeln. En trygghet som säger att mina lärare tror på mig och mina klasskamrater stöttar mig.
I korridorerna ekar skrattens glada klang och du bara vet att du har kommit rätt. Jag behöver inte gå med klumpen i magen och fundera på om jag kommer klara av alla mål i matten, engelskan eller svenskan, för att jag vet att mina lärare inte kommer att ge sig förrän jag står där i kyrkan med ett leende på läpparna och viskar för mig själv ”Jag klarade det”. Om viljan finns hos eleven finns möjligheten i skolan, men säg mig, hur skall detta gå nu? När de glada skratten förvandlas till mummel och tryggheten vänder till rädsla. Känslan av att skolan du gått på i hela ditt liv bara ska försvinna är obeskrivligt tom.
Jag hörde inte skratt när jag steg in genom ytterdörren i dag, jag hörde skärrade röster med mening att skolan ska läggas ner. Kan ni tänka er det? Att ofrivilligt behöva byta från ett litet och bekvämt högstadium med 54 elever till en massiv skola med flera hundratals elever? Jag är ledsen att meddela er detta men jag tror inte en sekund på att 54 elever till ska få plats på Älvåkra då det redan är trångt som det är. ”Sluta överdriva”, ”du överreagerar” och ”Sluta gråt, Vidsel suger ändå” är några kommentarer jag fått angående mina åsikter om planen att lägga ner Vidselskolan, men nu är det tyvärr så att jag varken överdriver eller överreagerar.
Grejen med en liten skola är att alla syns och verkligen kan få den hjälp som personen i fråga behöver, mår Älvåkraskolans elever verkligen bra av att bli ännu mer osynliga? Elever har bytt skola från Älvsbyn till Vidsel på grund av just detta, de fick inte hjälp.
Skolan säger att alla har rätten till den hjälp de behöver för att klara de olika målen som finns, men vad händer när skolan säger emot sig själv? När resurserna inte räcker till och eleverna måste klara sig själva? Kan skolan verkligen förvänta sig att alla målen ska gå att fullfölja? Svaret på den frågan är nej, det är inte möjligt. Så för att klara av dessa mål har elever bytt skola och märkt en positiv skillnad på sina studier, hur ser siffrorna ut om ännu fler elever pressas in i Älvåkras lokaler?
De kommer att sjunka radikalt och elevernas framtid kommer att sättas på spel. Men självklart är det inte bara eleverna från både Älvsbyn och Vidsel som påverkas, utan även samhället. Det är här kommunens älskade dubbelmoral kommer in, för visst är det så att vi står för en levande landsbygd, eller hur? Hur är det tänkt att Vidsel ska leva kvar om högstadiet försvinner? Det är bara det första stoppet mot en säker död för vår lilla by. Inget högstadium resulterar i att familjer med barn i årskurs 7-9 sakta men säkert kommer att flytta från byn, men även familjer med yngre barn kommer följa detta mönster.
Vidselskolan är beroende av elever från Vistträsk, Tväråsel med mera, utan barnen från dessa byar minskar elevantalet stort. För få elever betyder att låg- och mellanstadiet väntar samma nedgång som högstadiet. Men hur vet jag att elever från bland annat Vistträsk kommer att försvinna? Jo, eftersom att skolan endast har upp till årskurs 3 i Vistträsk väljer majoriteten föräldrar att skicka sina barn till Vidsel när de ska börja årskurs 4.
Men varför skicka sina barn till Vidsel för att gå tre år när de sedan ändå måste byta miljö ännu en gång för att börja högstadiet i Älvsbyn? Om jag själv varit förälder hade jag valt att skicka mitt barn till någon av Älvsbyns skolor direkt, helt enkelt för mitt barns bästa. Konsekvenserna av att inte ha någon skola alls är förödande, invånarantalet kommer att sjunka drastiskt vilket resulterar i att vår nyligen återupptagna affär, vid namn Tempo, kommer att förlora kunder och då gå i konkurs ännu en gång. Utan saker som skola och affär, vem kommer vilja bosätta sig i Vidsel då? Ingen. Det är lika bra att ta bort Vidsel från kartan redan nu om beslutet om nedläggning går igenom. Även möjligheterna till bland annat skolsköterska, trä- och metallslöjd samt musiksal försvinner i samma veva som högstadiet, hur ska eleverna på låg- och mellanstadiet klara sig utan detta? I vilka lokaler ska detta tryckas in i? Kommer textilslöjden och bildsalen också att försvinna om planerna för att riva byggnaden där dessa lokaler, samt NO-salen finns, fullföljs? Och vad kommer hända med sporthallen och matsalen? Felberäknade siffror samt ej genomtänkta konsekvenser ger inte en hållbar grund till nedläggning av skolan om ni frågar mig.
Som elev i årskurs 9 på Vidselskolan är jag fullt medveten om att jag troligtvis kommer att hinna gå ut högstadiet i Vidsel innan förändringen sker, men jag tänker inte på mig själv. Jag tänker på de yngre ungdomarna och barnen, hur tror ni att nuvarande årskurs åtta kommer klara av nian i en ny skola med sådan enorm miljöförändring?
Nian är nog svår som den är, ska de behöva kämpa för att komma in i nya kompisgäng samtidigt som de handskas med alla Nationella proven? Och inte nog med det, hur ska klasserna bli? Kommer de gamla klasserna i Vidsel splittras och blandas med Älvåkras elever eller får klasserna bestå? Men oavsett vad som händer kommer vi inte ge oss, utan kämpa in i det sista.