(SVAR-VINJETT) Replik på debattinlägget i Piteå-Tidningen den 30 oktober ”Det okulturella Piteå”.

Jag heter Anton och är skateboardåkare och håller inte på med ”hascherier”. För er som läst ”Det okulturella Piteå” kommer detta kanske som en chock då det i den debattartikeln beskrevs hur vi i skateboardkulturen ”intimt hänger samman med hascheri”. Skateboardkulturen i Piteå har varit aktiv i åtminstone 25 år, (här finns trots allt Sveriges äldsta skatebutik) trots detta har jag inte upplevt att Piteås drogkultur kretsar kring oss som åker skateboard.

Det här är egentligen inget inlägg i debatten ”skatepark vs bokbuss”, det här är ett försvarsinlägg där jag vill visa att vi som gillar spontanidrott inte är en fiende till Piteås kulturrörelse.

Då jag läste inlägget den 30 oktober slog det mig att vi som skateboardåkare målades upp som motpol till det lärda och kulturella samhället. Det ansågs vara ”tragiskt” då man ser skateboardkulturen som bidragande kultur i samhället och det målas upp som att skateparken skulle omöjliggöra läsande i kommunen. Dock har jag svårt att se varför det ena ska utesluta det andra, kultur behöver både djup och bredd.

Vi behöver inte jämföra läsande och skateboard på samma sätt som vi inte behöver jämföra Piteå museum med datorspelande. Vad som är viktigt är subjektivt och jag håller med om att det är trist att skateparken ska behöva gå ut över bokbussen eftersom pengarna kommer från samma ställe.

Jobbet med att få en park anpassad för skateboardåkare i Piteå har varit en väldigt lång process och att stöta på meningsmotståndare som anser sig ha rätt att bestämma skateboardkulturens värde är inget nytt för oss. Problemet är bara att skateboardkulturen till stor del tilltalar ungdomar och personer från mindre privilegierade samhällsklasser - två grupper som lyser med sin frånvaro i den ”kvalificerade” samhällsdebatten.

Jag förstår att det finns personer här i kommunen som hellre ser en ny bokbuss än en skatepark, jag respekterar att de ser ett högt värde i läsandet ute på landsbygden. Jag önskar bara att vi som även värderar skateparken kunde bemötas med samma respekt. Vi har arbetat många år för det här beslutet och jag som person har fortfarande svårt att tro på att skateparken kommer bli av då vi ständigt slår i underläge, det är tillräckligt svårt att få respekt som spontanidrott i jämförelse med de stora organiserade sporterna i Piteå.

Vi som åker skateboard är inte en homogen grupp, vi har alla olika åsikter och sätt att leva så jag kan bara tala för mig själv. Jag hoppas att det finns pengar till en ny bokbuss inom en snar framtid, biblioteken fyller en allmännytta som behövs på många sätt, men det betyder inte att skateparken blir värdelös. Vår vision är inte att förstöra för någon, vi vill bara kunna utöva vår aktivitet på en yta byggd just för skateboardåkning, alla som vill prova åka skateboard kommer vara välkomna, oavsett om man gillar att läsa böcker eller spela fotboll när man inte står på brädan.

Jag vill även passa på att dela med mig av några lugnande ord till alla föräldrar/släktingar/vänner till skateboardåkare: bara för att hen åker skateboard håller hen inte på med ”hascherier”. Bara för att hen gärna spenderar tid i en skatepark betyder det inte att hen saknar intresse för att läsa och skriva. Om något vill jag påstå att skateboardkulturen uppmuntrar till övriga kreativa intressen. Tack till kultur och fritid som drivit denna fråga, tack till de i föreningslivet som hjälpt till och tack till de övriga på kommunen som hjälpt till med budgeteringen. Det största problemet jag ser är att vi som håller på med kulturella aktiviteter, oavsett hur fina eller fula de anses vara, ställs mot varandra. Vi bygger upp Piteå tillsammans och jag ser ingen anledning till varför vi ska konkurrera i stället för att samarbeta. Jag tror på solidaritet i Piteås kulturliv.