Är det moraliskt försvarbart att ljuga i en offentlig debatt? Eller att ljuga därför att chefen sagt att så skall man göra? Eller att fara med osanning, därför att man inte besvärat sig med att ta reda på sanningen? Även om den är lätt tillgänglig. Svaret på dessa frågor verkar vara ”ja”, om det gäller klimatet. Ursäkten är att man vill ”rädda världen” från klimathotet. Så som jesuiterna sade: Ändamålet helgar medlen.

Vi får läsa: ”Klimatet förändras förfärande fort”, fast ingen global uppvärmning noterats på de senaste 18 åren. Det kollas lätt med google: ”uahspencergraph”. Fast klimatet inte ändrats, skyller man väderkatastrofer på ”klimatförändringarna”. Lätt finner man att orkanerna har haft 30 procent mindre energi än på 90-talet, googla ”mauerunningcycloneace”. Sanningen är att klimatet alltid varit kaotiskt. Extrema oväder är en naturlig del av vårt normala klimat. Detta har inte alls förändrats ”förfärande fort”. Det har beskedligen värmts med trekvarts grad under 150 år. Och inte alls under de senaste 18 åren.

Det finns inga mätbara indikationer på att det kan bli varmare, bara klimatpanelen IPCC:s datorsimuleringar, som visat sig sakna kontakt med verkligheten. Däremot uppträder solen nu lika extremt som för 200 år sedan, då det var kallt, googla ”pulkovo kallare”. Det är ett tydligt tecken på en kommande kall period.

Globalt har det varit färre och mildare extremväder det senaste decenniet. Översvämningarna i Malmö orsakades av 100 millimeter under ett dygn. I Fagerheden i Norrbotten kom 198 millimeter den 28 juli 1997. Noteringar över 180 millimeter gjordes även 2004 och 1907. De katastrofala följderna beror på samhällets utveckling. Från de stora arealerna tak och asfalt dräneras regnet bort snabbare än avloppsnäten klarar av. Det är ett problem för stadsbyggarna men inte för klimatet. För att bedöma detta måste man se på hela globen under ett sekel.

Växtligheten frodas i värme och med mera koldioxid i luften, eftersom denna gas är deras viktigaste näring. De behöver ”andas” mindre luft för att få sitt behov. Därmed förlorar de mindre vatten och tål torka bättre. Det har visat sig genom att öknarna har dragit sig tillbaka. Det har också betytt större skördar. FAO:s statistik visar en ökning med 20 procent på tio år. Våra utsläpp har alltså varit bra för mänskligheten. Med dem har vi räddat miljoner människor från svält, googla ”koldioxid fotosyntes välgörande”.

Med denna insikt måste vi betrakta det som högst omoraliskt att skrämmas med en klimatkatastrof som inte finns, för vilken man föreslår minskade utsläpp, som inte gör någon skillnad, men drar enorma kostnader. Det är ingen ursäkt att chefen, regeringen, visat sig så missledd, att den utfärdat direktiv enligt förslagen. Men givetvis skall vi förbereda oss för de oväder, som kan drabba var som helst. Det är omoraliskt att skrämmas med ”klimathotet”.