I fredags i förra veckan uppstod en vattenläcka i Gällivare. Vattnet fick stängas av för hushåll i området medan läckan lagades och så sent som i måndags var somliga fortfarande utan vatten. Orsaken är ännu inte fastställd, men förekomsten av vattenläckor som tillfälligt kapar tillgången till vårt allra viktigaste livsmedel belyser ett bland politiker sedan länge känt problem: underhållet av de svenska VA-systemen är eftersatt.
Den tekniska livslängden för VA-ledningarna uppskattas till 100 år. Ändå uppgår i dag utbytestakten till 260 år. Underhållet skjuts på framtiden trots att vi redan i dag ser konsekvenserna av nätens ålder: fler läckor, avbrott i vattenförsörjningen och bristande dricksvattenkvalitet. Varför genomförs inte det nödvändiga underhållet?
Inte minst är det en kostnadsfråga. För att finansiera upprustningen ligger höjningar av de kommunala VA-taxorna nära till hands – något som sker i begränsad utsträckning, då det inte är en särskilt populär insats i ett land där många tar rinnande vatten för givet. Det alltför passiva arbetet med att fondera ekonomiska medel för att bekosta underhållet är tydligt: enligt en undersökning gjord på uppdrag av branschorganisationen Svenskt Vatten uppskattades investeringsbehovet för näten under 2017 till 22 miljarder kronor. Trots det uppgick investeringarna till endast 12 miljarder.
"Det finns med andra ord ingen samlad information eller statistik över förekomsten av vattenläckor"
Vattenläckan i Gällivare är inte en unik händelse. Sedan den 1 oktober 2017 plottar vi på VA-Fakta läckor som uppkommer i de svenska VA-näten i en läckekarta, där den som är intresserad kan undersöka förekomsten av vattenläckor i sitt närområde. Urvalet baserar sig på lokal nyhetsrapportering, vilket innebär att kartan inte ger en komplett bild av den nationella situationen. I Sverige saknas nämligen en myndighet med övergripande ansvar för de svenska VA-systemen. Det finns med andra ord ingen samlad information eller statistik över förekomsten av vattenläckor.
Såväl frågan om hur upprustningen ska finansieras som behovet av en samordnande myndighet var två områden som Dricksvattenutredningen lämnade konkreta förslag på när den överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i april 2016. I förra veckan, snart två år senare, lät regeringen meddela att Livsmedelsverket får i uppgift att sätta samman ett nationellt råd som närmare ska stärka arbetet med att skydda vårt värdefulla vatten och skapa förutsättningar för en fortsatt trygg dricksvattenförsörjning. Detta är ett glädjande besked som inte kommer en dag för sent.
I Dricksvattenutredningens uppdrag betonades särskilt vikten av att fokusera på klimatförändringarnas betydelse och de krav på anpassningar och förändrade förhållningssätt som följer av dem. När nu Livsmedelsverket får i uppdrag av regeringen att ta Dricksvattenutredningens slutbetänkande vidare, är det av största vikt att klimatrelaterade frågor hanteras. Det får dock inte ske på bekostnad av andra områden, såsom hur upprustningen av VA-näten ska finansieras eller hur en samordnande myndighet för VA-frågor upprättas.
För att ha nytta av en klimatsäkrad dricksvattentillgång måste det finnas VA-nät som dricksvattnet kan transporteras i. Utan framtidsäkring av dricksvattentillgången saknar klimatsäkringen värde.
HampeMobärg
VD vid Maskinentreprenörerna och samordnare VA-Fakta
Mats Rosman
Svenska Rörgrossistföreningen VVS och samordnare VA-Fakta
Anders Mårtensson
VD vid VVS-Fabrikanternas råd och samordnare VA-Fakta