– Det är ett mycket optimistiskt stämningsläge. Vi är på väg in mot svensk högsommar i prognosen. Det som driver det är att vi har en bred återhämtning i OECD-länderna, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

I KI:s konjunkturlägesrapport räknar myndigheten trots det med att BNP-tillväxten saktar in något kommande år. I år spås BNP öka med 2,5 procent, nästa år 2,4 procent och 2019 med 1,7 procent.

Samtidigt utvecklas statsfinanserna nu så pass starkt att KI gör bedömningen att det finns utrymme för ofinansierade reformer i höstbudgeten för 2018 på cirka nio miljarder kronor.

– Vi har i vår prognos beräkningstekniskt spenderat de 9 miljarderna för att uppnå det vi kallar oförändrat välfärdsåtagande, som mycket handlar om att bibehålla personaltätheten i vård, skola och omsorg, säger Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör på KI.

– Tillväxten är framöver lite mer exportdriven än tidigare. Däremot blir bidraget från offentlig konsumtion som var starkt i fjol svagare, säger Hansson Brusewitz.

Arbetslösheten bedöms minska från 6,9 procent 2016 till 6,6 procent i år för att därefter sjunka till 6,4 procent under 2018–2019.

– Det är stor brist på arbetskraft. I näringslivet är bristen nästan lika hög som 2007, före finanskrisen. I offentlig sektor är bristen påtaglig, vi har aldrig sett så stor brist, säger Hedén Westerdahl.

KI räknar med en ökning av sysselsättningen med över 100 000 i år och ungefär 50 000 nästa år.

– Trots det så faller inte arbetslösheten så snabbt. Det beror på att allt fler söker sig ut på arbetsmarknaden, också grupper där det tar tid att få jobb, säger Hansson Brusewitz.

Lönerna ökar inte lika snabbt som brukligt i sådana här lägen. En förklaring är att svensk konjunktur avviker från övriga Europa som fortfarande befinner sig i ett svagt läge, och arbetsmarknadens parter tittar på löneutvecklingen i Europa.

– Det gör att det tar tid innan inflationen mer varaktigt kommer upp i 2 procent, säger Hansson Brusewitz.

KI bedömer att inflationen blir 1,7 procent i år, 1,6 procent nästa år och 2019 bedöms den landa på 2,3 procent. I år har inflationen bland annat drivits av högre energipriser, något som bedöms avta.

– Under andra halvan av 2018, när den underliggande inflationen börjar öka igen, så tror vi att Riksbanken kommer att påbörja en räntehöjningscykel. Vi tror också att Riksbanken då kommer att avsluta sina kvantitativa lättnader, säger Hansson Brusewitz.

I prognosen lyfter KI också fram ett antal risker. Det som nämns är bland annat osäkerhet om hur ekonomin utvecklas i USA och Kina och eventuella korrigeringar av tillgångspriser. Dessutom finns en fortsatt osäkerhet i Europa.

– Den ekonomisk-politiska risken i Europa består. Det tyska valet oroar, säger Ylva Hedén Westerdahl. (TT)