Ignorans, ointresse och frånvaro av insikter. Det är de stora utmaningarna i kampen mot matsvinnet, enligt Anna Lilja som är miljöansvarig på Konsumentföreningen Stockholm. För kunskapen har vi, men tyvärr blir vi inte bättre på att ta vara på maten. Tvärtom åker enorma mängder mat i soporna, 28 kilo per person och år för att vara exakt.

– Maten har blivit en slit- och slängprodukt som mycket annat och är inte den värdefulla resurs den var för tidigare generationer, menar Anna Lilja.

Generellt är det här ett problem som har blivit större de senaste 50 åren och som beror på att maten har blivit billigare och utbudet större samtidigt som vi har fått det bättre ställt. På 1950-talet la vi hälften av våra pengar på mat, i dag lägger vi 12 procent.

Artikelbild

| Det bästa man kan göra för att minska miljöpåverkan med den mat man köper är att äta upp den. Bristande planering, osäkerhet kring hållbarhet samt dålig kunskap om förvaring och restmatlagning gör dock att hushållen slänger mycket mat.

– Som konsument köper man hem sin mat från affären och reflekterar kanske inte så mycket över vilka insatser och resurser som faktiskt krävs för att maten ska hamna på hyllorna.

Att kasta ätbar mat är slöseri med resurser, såväl ekonomiskt som ekologiskt. Om maten hamnar i soporna spelar det ingen roll om den är ekologisk eller inte. Många aspekter av maten och klimatet kan lyftas fram, men det bästa du kan göra för att minska miljöpåverkan med den mat du köper, är att äta upp den, säger Anna Lilja.

Och även om vi vet att mat ska ätas upp, att bäst före-datum bara är en rekommendation och att sopberget behöver minskas, har vi svårt att ta beslut i vår egen vardag. Det finns också tendenser som tyder på att vi tycker att “alla andra” slänger mycket, men att vi själva inte gör det. Men sanningen är att alla bör fundera på var det går att dra ner på svinnet.

– Om man ser till varför hushållen slänger mat handlar det ofta om bristande planering, låg kunskap om förvaring, osäkerhet kring hållbarhet, lågt kunnande kring restmatlagning och inte minst våra vanor, eller snarare ovanor, säger Anna Lilja.

Artikelbild

| De senaste 50 åren har maten blivit billigare och utbudet större samtidigt som vi har fått det bättre ställt. Det gör att vi inte ser på mat som den värdefulla resurs den var för tidigare generationer.

Lösningen är bland annat att hitta det som triggar en själv: Den som gillar matlagning kan säkert sporras av att lära sig laga mat på rester. Den som är ekonomiskt lagd kan se att det finns pengar att spara. Den som vurmar för miljön går kanske igång på minskad klimatpåverkan.

– En viktig aspekt är också att vi människor gärna vill göra som ”alla andra”. När det blir socialt oattraktivt att slänga mat kommer matsvinnet att minska. Ett exempel är att det skulle vara pinsamt att INTE be om en doggy-bag när man inte orkar äta upp på restaurang, säger Anna Lilja.

Artikelbild

| Att be om en doggy-bag när man inte orkar äta upp maten på restaurangen är ett sätt att förebygga matsvinn.

Även om privatpersoner står för den absolut största delen av matsvinnet, har livsmedelskedjorna också sin del av ansvaret och kan gå i bräschen för att visa hur rester tas om hand, men också uppmuntra till att inte köpa i bulk.

– Självklart behöver dagligvaruhandeln ta ansvar för att det egna matsvinnet ska vara så litet som möjligt. Det handlar exempelvis om förbättrade beställningssystem och sänkt pris på varor med kort datum. Flera kedjor lagar också lunchlådor av råvaror med korta datum som sedan säljs i butiken, säger Anna Lilja.

Artikelbild

| Svenska matbutiker slänger gammal eller skadad mat för ett par miljarder kronor om året trots att den kan vara fullt ätbar. Många försöker dock rea ut varor med kort datum eller laga lunchlådor av dem som sedan säljs i butiken.

En allt vanligare lösning för den mat som trots allt blir över och som fortfarande har kvalitet, är att skänka till välgörenhet. Under 2016 skänkte Coops butiker totalt 85,5 ton mat, motsvarande drygt 189 200 måltider.

Men dagligvaruhandeln har också en viktig roll som kontaktyta mot konsument. Handeln använder sin makt för att få oss att köpa olika saker, samma makt kan användas för att öka medvetenheten om viktiga samhällsfrågor.

Artikelbild

| Anna Lilja är miljöansvarig på Konsumentföreningen Stockholm.

– Att visa handlingskraft i samhälls- och miljöfrågor ligger dessutom i tiden. Hållbarhet i alla dess former är en strategisk och affärskritisk fråga, säger Anna Lilja.