Motormännens vägombud har granskat kvaliteten på 73 000 km av Sveriges statliga vägnät. Resultatet visar att 1 procent av det undersökta europavägnätet, 0,7 procent av riksvägnätet och 1,5 procent av länsvägnätet är underkänt och håller så låg kvalitet att det är obehagligt att trafikera och kostsamt att reparera.

I länet var 1,7 procent av europa-, riks- och länsvägar var så dåliga att de blev underkända.

Norrbotten ligger på tredje plats från slutet när det gäller de sämsta riksvägavsnitten. Här blev 3,6 procent underkända. Riksväg 99 är länets sämsta väg. Tredje plats från slutet är det också för Europavägsavsnitten med 2,3 procent underkända vägar. Lägst kvalitet har europavägarna E10, E14 och E16 i länet.

Norrbotten tillsammans med Västerbotten och Gävleborg har de sämsta vägarna i landet.

Granskningen visar att standarden på det svenska vägnätet generellt är hög. Samtidigt synliggörs återigen en betydande skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Även de tungt trafikerade europavägarna runt landets största städer visar tecken på ökad förslitning och ojämnhet.

– Vi är mycket kritiska till att regeringen inte ens satsar medel på vägunderhåll så att det täcker inflationen. I den nationella planen för 2018–2029 menar Trafikverket att vägkvaliteten ytterligare kommer att försämras. Samtidigt höjs beskattning av personbilstrafiken varje år, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

Av de 20 sämsta riks- och länsvägarna ligger 16 norr om Dalälven eller i Värmland. E45 genom inlandet är återigen den europaväg som håller lägst standard i undersökningen. E4 och E20 i Stockholms län liksom E6/E20 i Skåne har dessvärre avancerat på listan över sämsta europavägar.

– Dåliga vägar betyder ökade driftskostnader för staten och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Det innebär också längre restider, ökade fordonsskador och ökade kostnader för såväl företagens som hushållens transporter. Det är en ren baklängesaffär att spara på nödvändigt vägunderhåll, säger Carl Zeidlitz.

Hög vägstandard har stor betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Skrovlig vägyta leder till försvårad vinterväghållning och att vatten som samlas i sprickorna fryser till is, vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare. Fördröjt underhåll kan hastigt ge dramatiskt ökade underhållskostnader.