Ständigt kommer larm om att råttorna breder ut sig i Sverige och de blir en allt vanligare syn i stadsmiljön. Men de allra flesta råttorna syns aldrig utan de lever sitt liv i avloppsnätet.

Och under marken pågår människans kamp mot råttorna oavbrutet. De senaste åren har det blivit vanligare med elektroniska fällor i kloakerna.

Fällan monteras i avloppsnätet. När en råtta passerar utlöses fällan och råttan dödas omedelbart av spjut som slår ner. Därefter sköljs råttan i väg till reningsverket. Varje gång fällan slår registreras det.

Flera hundra tusen

Och fällorna är effektiva. I Linköpingsområdet dödades drygt 2 800 råttor i fjol av Anticimex elektroniska fällor, rapporterade P4 Östergötland nyligen.

Statistik som TT har tagit del av visar att under förra året slog Anticimex elektroniska fällor hela 437 351 gånger. Men det går inte att säga att fällorna dödade så många råttor.

Det finns en felmarginal. Ibland kan den reagera om man till exempel sätter den nära där det finns mycket varmt skum, fällan känner av temperaturer också, och då kan den slå på saker som inte är en råtta, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert hos Anticimex.

Enligt honom ligger felmarginalen på omkring fem procent. Det skulle innebära att i alla fall drygt 415 000 råttor fick sätta livet till i Anticimex spjutfällor förra året.

Företaget har i dag närmare 2 700 elektroniska fällor utplacerade i avloppsnätet.

Finns felmarginaler

Skadedjursbekämpningsföretaget Nomor använder också elektroniska fällorna. I fjol slog 350 fällor utplacerade i kloakerna 34 290 gånger. Även Nomor pekar på felmarginaler eftersom det inte går att se vad som orsakat att fällan slagit.

I viss mån kan vi se att enskilda fällor slår jättemycket. Man kan inte vidimera vad den slår, den kan ju slå annat som liknar en råttas storlek, säger Andreas Olsson, operativ driftchef vid Nomor.