2017 blev ett mardrömsår för socialnämnden som backade 38,7 miljoner kronor. En genomlysning av verksamheten har visat på en förvaltning i kris och både socialchefen och avdelningschefen för stöd och omsorg har hoppat av.

Eventuella budgettillskott eller större åtgärdspaket ligger på is i väntan på att en fördjupad översyn ska bli klar. Innan dess fortsätter förvaltningen att blöda pengar.

– Det är ingen som har trott något annat. Man börjar inte ett nytt år med ingen verksamhet, säger Agnetha Eriksson (S), ordförande i socialnämnden.

Till och med mars var socialnämndens budgetavvikelse minus 12,7 miljoner kronor och prognosen för helåret är ett resultat på minus 44,9 miljoner kronor. Avdelningen för stöd och omsorg har det största underskottet och inom barn och familj är inflödet av anmälningar och ärenden fortsatt högt.

– Det som är nytt är att försörjningsstödet är mycket högre än vad det var motsvarande period 2017, säger Agnetha Eriksson.

Under årets tre första månader var kostnaden för ekonomiskt bistånd 2,5 miljoner kronor dyrare än budget. Prognosen för 2018 är minus 7,2 miljoner kronor, 3 miljoner mer än underskottet 2017.

– Vi hade en hög invandring 2015 och för de som har varit placerad två år är stödet från Migrationsverket borta. Det är nu ett gemensamt ansvar för oss tillsammans med Arbetsförmedlingen att se till att de ska kunna komma ut i arbete. Där jobbar man med extratjänster.

Samtidigt finns det andra orosmoln. 32 barn och unga i Piteå är placerade utanför hemmet i olika former. Det har skett en ökning sedan 2017 som framför allt beror på en situation med ett ökat narkotikamissbruk bland unga.

– Det var en period då vi inte hade barn placerade på grund av eget beteende, utan det handlade om föräldrar som inte kunde ta hand om sina barn. Nu kommer det orosanmälningar om att droganvändningen kryper ned i åldrarna och då kommer sådana placeringar till, säger Agnetha Eriksson.

Förvaltningen har fått i uppdrag att utveckla de egna öppenvårdsinsatserna för att kunna erbjuda andra insatser på hemmaplan och minska behovet av placeringar. Rekrytering av ett fjärde jourfamiljehem pågår för att undvika att köpa dyra jourplaceringar privat.

– I dag placeras unga människor på familjhemsföretag fastän de inte har de behoven. Men vi är tvingade för att det inte finns familjer.