Nya villatomter på jordbruksmark upprör

Piteå kommun vill bygga villatomter på jordbruksmark i Hortlax. Beslutet att inte bygga på jordbruksmark körs över av en detaljplan från 1986.

Ulla Bergström, Svensbyn, ordförande för Norrmejerier, Andreas Lindkvist, ägare av Avans lantbruk, Jenny Bucht, samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi nära mat på länsstyrelsen och Nina Olovsson, ordförande i LRF:s kommungrupp i Piteå.

Ulla Bergström, Svensbyn, ordförande för Norrmejerier, Andreas Lindkvist, ägare av Avans lantbruk, Jenny Bucht, samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi nära mat på länsstyrelsen och Nina Olovsson, ordförande i LRF:s kommungrupp i Piteå.

Foto: Christoffer Markström

Hortlax2018-08-22 20:00

Marken i fråga är brukad sedan en lång tid tillbaka. De senaste sex åren har Andreas Lindkvist, ägare av Avans lantbruk i Hortlax, nyttjat den. Han tycker att det är fel av kommunen att bygga ett tomtområde på jordbruksmark.

– Det finns ju mycket annan mark, kan man ju tycka. Det är den bästa biten vi har, det är fantastisk jord här. Tre bra hektar där man kan producera, säger han.

Köttbonden ser planerna som ett slag mot verksamheten.

– Man tappar som luften lite grand. Man får ju inte lusten att investera mera. Vi har mycket planer inför framtiden, men ja... Vad blir nästa steg?

Han får stark uppbackning av Lantbrukarnas riksförbund, Norrmejerier och länsstyrelsen.

– Det komiska i det hela är att kommunen så sent som förra veckan stod och sa att de ska köpa mer svenskt kött för att stötta det svenska jordbruket. Och den här veckan drar man undan mattan för produktionsförutsättningarna, säger Jenny Bucht, samordnare för livsmedelsstrategi på länsstyrelsen i Norrbotten.

Hon menar att kommunen har lätt för att komma med fina ord och sedan göra tvärtom.

– Man har inte förstått hur köttet kommer fram till tallriken. Det är en okunskap där någonstans.

En färdig detaljplan från 1986 med byggrätt för småhus gör det möjligt för kommunen att göra villatomter på marken utan större besvär. Konstigt, menar Nina Olovsson, ordförande för LRF:s kommungrupp i Piteå.

– Nu finns det ju beslut att man inte ska bygga på jordbruksmark, och att det inte går över en detaljplan från 1986 är jättekonstigt. Det är helt åt skogen att bygga villor på den bästa jordbruksmarken. Där det har varit villor blir det aldrig jordbruksmark igen, säger hon.

Jenny Bucht lyfter fram att jordbruksmarken är en ändlig resurs.

– Det är inte så att det nybildas en massa jordbruksmark, och man glömmer gärna bort att anledningen till att vi kan bo på det här jordklotet är att vi har två decimeter matjord där vi kan odla. Den är man inte mer rädd om än så här.

Hon påpekar att företag runt om i världen köper mark i andra länder för att tillgodose sitt eget behov.

– Men vi har inte kommit till den här bristen än i Norrbotten, vi har inte förstått hur viktig den här resursen är. Norrbotten består av ungefär nio miljoner landhektar. Av det är mellan 0,4–0,7 procent jordbruksmark. Ska vi bygga bort den?

På torsdagen väntas samhällsbyggnadsnämnden begära att kommunstyrelsen lyfter reserverade investeringsmedel på 300 000 kronor från kommunstyrelsens centrala pott ”Exploatering för ökad befolkning” för projektering.

Jordbruksmark

I kommunens fördjupade översiktsplan för Hortlax skriver man att områden för ny samlad bebyggelse på jordbruksmark föreslås utgå.

Det står även att det saknas aktuellt kunskapsunderlag för jordbruksmarken och saknas strategi för jordbruksmarken sedd som resurs och som nationellt intresse.

I samråd med länsstyrelsen föreslår kommunen att följande punkter ska tas med i översiktsplanen.

Nya bebyggelseområden undviks på jordbruksmark.

Alternativ till i anspråkstagande av jordbruksmark ska alltid eftersökas.

Vid intressekonflikter ska jordbruksmarken ges företräde.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!