Anton Li Nilsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden. (Arkivbild)
Pengarna är tänkta att gå till inrymningslarm som ska varna elever, lärare och andra närvarande om det uppstår en situation av pågående dödligt våld i skolan. Satsningen möjliggörs genom en omfördelning av investeringsmedel inom barn- och utbildningsnämnden (bun).
– Utifrån det som hände i Örebro har alla kommuner än en gång tittat över vad man kan göra för att höja säkerheten. I Piteå har man tittat på vilka behov som finns och framhållit inrymningslarm som ett sådant behov, säger nämndens ordförande Anton Li Nilsson (C).
Masskjutningen på vuxenskolan Campus Risbergska i Örebro i februari, den värsta skolmassakern i svensk historia, har skickat chockvågor genom Sveriges skolvärld. I barn- och utbildningsnämndens beslut på den aktuella satsningen utpekas dådet i Örebro som utrycklig motivering till satsningen.
– Det är en viktig prioritering utifrån att vi ser att dåden mot skolor blir allt fler. Därför måste vi hela tiden se över om vi kan förbättra säkerheten i vår kommun. Nu möjliggör vi för förvaltningen att utföra de här säkerhetshöjande åtgärderna, säger Anton Li Nilsson.
Även Piteå kommuns skolchef Malin Westling lyfter Örebro-dådet som en ögonöppnare och välkomnar satsningen på högre säkerhet.
– Vi är väldigt tacksamma att vi får omfördela dess pengar till att stärka upp säkerheten i våra skolor. Händelsen i Örebro har satt djupa spår i hela Skolsverige. Det känns så klart lite märkligt att göra en så stor investering i något vi hoppas aldrig ska hända, men tyvärr är det så verkligheten ser ut i dag, säger hon och fortsätter:
– Vi hoppas så klart att det aldrig kommer att hända i Piteå, men vi måste vidta åtgärder för att skydda elever och personal om det värsta skulle hända.
Utbildningsförvaltningen ska nu se över vilka larmsystem som är lämpliga att installera på de skolor som berörs. På marknaden finns såväl larm med signaler som andra typer av mer verbalt anpassade system. Malin Westling jämför med ett brandlarm, vars funktion är motsatsen till ett inrymningslarm.
– Om det börjar brinna går ett larm så att alla springer ut, men det vill vi inte att folk ska göra om det är en skolskjutning. Då måste man istället larma om att folk ska stanna inne. Under de senaste åren har det hänt en hel del på den här marknaden, så vi ska undersöka vilka möjligheter som finns och hur det ser ut på andra orter.
Malin Westling säger att skolorna möter en ny verklighet där hotet om dödligt våld måste tas på stort allvar. (Arkivbild)
Inte heller Malin Westling vill berätta vilka skolor som kommer att utrustas med de nya larmsystemen.
– Det vill vi inte prata så mycket om. Vi vill inte gå in på detaljer för att inte underlätta för en eventuell framtida gärningsman.
Protokollet nämner gymnasium. Är det då Strömbackaskolan som kommer att prioriteras?
– Det vill jag inte kommentera, men tittar man på skolskjutningar och dåd i skolor är det i regel i vuxenutbildning, gymnasium och högstadieskolor, både vad gäller händelser som har inträffat och som kunnat inträffa. Det är där vi prioriterar.
Jag tolkar protokollet som att inte alla skolor kommer att utrustas med larm?
– Det kan bli så att man får göra det här som en flerstegsraket. Från BUN går vi upp med äskanden inför SPN 2026 med andra åtgärder.
Tror du inte att eleverna på de skolor som inte får larm känner sig otrygga?
– Jag tror att alla elever känner sig trygga idag. Vi jobbar med olika insatser och utbildar vår personal, så jag tror inte att barn och föräldrar i Piteå känner sig otrygga.
Men faktum blir ju då att vissa skolor får larm och andra inte. Blir inte det ett säkerhetsproblem?
– Det vet vi inte ännu. Det beror på hur vi löser det här rent praktiskt.