I rapporten går OECD, som är västvärldens ekonomiska samarbetsorganisation, igenom vad som hänt sedan OECD:s senaste Sverigerapport på området 2010 inom landsbygdsutveckling och regionalpolitik. De regionala skillnaderna, den nu så omtalade klyftan mellan storstad och landsbygd är enligt OECD mindre än i många andra länder och Sverige klarade effekterna av finanskrisen 2008-2009 bättre än de flesta. Alla svenska regioner hade en ökning av bruttonationalprodukten mätt per invånare/capita under perioden 2000 till 2012 och Sverige är ett av få länder med en BNP per capita som har ökat sedan finanskrisen.

Finns problem

Men det finns problem, eller så kallade utmaningar, i skillnader och ekonomiska förutsättningar mellan olika delar av landet. Människor flyttar från glesbygd till större orter, städer och storstäder. Det innebär ekonomiska problem för många kommuner när människor flyttar och äldre, som inte tjänar lika mycket som de som arbetar, blir kvar och skatteintäkterna minskar.

Den ökade invandringen, särskilt efter 2012, bidrar till ökade krav på att investera i skolor, vård, service och bostäder.

OECD anser att ett sätt att ge kommunerna en mer stabil ekonomi vore att återinföra en fastighetsskatt, eller att införa en lokal bolagsskatt, och låta kommunerna få inkomsterna.

Det skulle ge mer stabilitet och mer förutsägbara inkomster, säger Dorothée Allain-Dupré, som lett arbetet med rapporten hos OECD.

Intäkterna från en fastighetsskatt svänger inte heller som inkomstskatterna i takt med goda och dåliga tider. En lokal bolagsskatt vore ett sätt att göra det mer lockande för kommunerna att jaga företag till kommunen.

Inte imponerade

Rapportförfattarna är inte så imponerade av försöket att dela in landet i nya storregioner.

Man riktade in sig så mycket på storlek, säger Allain-Dupré och menar att det nästan glömdes bort vad det var regionerna skulle göra.

OECD imponeras inte heller av regeringens löften om att flytta ut myndigheter och statliga jobb i landet.

Det riskerar att öka kommuners beroende av staten och tar inte itu med de verkliga problemen på arbetsmarknaden ute i landet, säger Chris McDonald, OECD.