Trädgården är vacker och grönskande och egentligen inte större en vanlig villatomt. På den ytan gömmer sig flera miljövänliga reningsanläggningar där naturen spelar huvudrollen. Fast de syns knappt. Det som skvallrar om kretsloppstänket är kompostlådorna som Lars har byggt av grovt – och snyggt – ekvirke. Där slängs rester från kök och hönshus och bildar kompost som sedan används i trädgården.

Att den lilla dammen med vass, säv, kaveldun och svärdslilja är en del av avloppsreningen förstår man knappast. I själva verket består den av växter som rotat sig i bioblock där mikroorganismer frodas och tar hand om skadliga ämnen, till och med läkemedelsrester. Dammen utgör steg två – av som mest tre – i bioreningsverket som renar avloppsvattnet från kök, bad och toalett.

– Vi har kunnat använda vatten från reningsdammen i sommar till bevattning när det har varit så torrt. Det är vi väldigt glada för och det är en extra bonus med vår anläggning, säger Agneta Andersson.

Artikelbild

| Agneta och Lars Andersson ville ha en långlivad reningsanläggning som är miljövänlig och sköter sig själv när de var tvungna att byta ut sin dåvarande trekammarbrunn

Hon funderar på om det går att samla ihop vattnet från dammen till en buffert att ha om det skulle bli torrt även framöver. Men än har hon inte kommit på hur det kan göras.

Familjen har alltid levt sparsamt. Innan Agneta blev anställd på en plantskola drev hon ett eget företag som bara knappt gick runt och maken har en normal lön.

– Vi tar vara på det som går att använda, köper begagnat och låter det leva så länge det går. Att det sedan skonar miljön känns förstås extra bra. Vi gör så gott vi kan och tycker det är roligt att hitta på nya lösningar.

Därför är det inte så konstigt att de såg sig om efter en långlivad reningsanläggning som är miljövänlig och sköter sig själv när de var tvungna att byta ut sin dåvarande trekammarbrunn efter en kommunrevision. Reningsanläggningar behöver vanligtvis bytas ut efter ett antal år och för Anderssons var det dags för fyra år sedan.

Artikelbild

| På en yta stor som en vanlig villatomt gömmer sig flera miljövänliga reningsanläggningar där naturen spelar huvudrollen.

– Vi hade läst om biologisk rening och blev intresserade. Nu har vi haft det sedan 2016 och det fungerar utan problem.– ingen lukt, inget underhåll, inga kemikalier. Vi anslöt även det tredje steget i reningen, fast det egentligen inte är nödvändigt hos oss. Det är en fosforfälla som gör att pH-värdet i spillvattnet blir för högt för att bevattna med. Så det leder vi ut via vår gamla trekammarbrunn i stället.

De var så tidigt ute med att skaffa den biologiska anläggningen att kommunen där de bor tog det säkra före det osäkra och beslöt att fosforfällan var nödvändig fast den egentligen bara ska installeras om det finns känsliga vattendrag i trakten.

Artikelbild

| På en yta stor som en vanlig villatomt gömmer sig flera miljövänliga reningsanläggningar där naturen spelar huvudrollen.

Finns det ingen nackdel med deras reningsverk? Jo, möjligen priset. Det kostade dem runt 200 000 kronor inklusive allt arbete.

– Då grävde jag ändå en del själv för vi ville inte ha in en grävmaskin i trädgården. Å andra sidan kräver reningsverket inte tömningar, kemikalier och annat som kostar pengar, plus att livslängden är lång. Så det lönar sig i längden. Man kan behöva slamtömma någon gång men det har inte varit aktuellt för oss hittills.

Artikelbild

| Familjen Andersson har alltid levt sparsamt och försökt ta tillvara det som går att använda. Växthuset är byggt med hjälp av återvunna dörrar och fönster.

– Vi brukar ha öppen trädgård på sommarhalvåret med många besökare. Det är jättemånga som är intresserad av vår avloppsrening, säger Agneta Andersson. (TT)