Vi svenskar älskar snittblommor. Från januari fram till påsk säljs det en miljon svenskodlade tulpaner om dagen och bara under Alla hjärtans dag förväntas fyra miljoner rosor byta ägare. Blommorna förgyller så klart tillvaron men belastar också miljön.

Testfaktas analys av några slumpvis utvalda buketter visar att en vanlig rosbukett kan innehålla upp till 16 olika bekämpningsmedel. För Fairtrade-rosorna, som de flesta stora dagligvarukedjor numera säljer, ser det något bättre ut. Men båda buketter innehåller insektsmedel som är på väg att förbjudas inom EU av miljö- och hälsoskäl.

De analyserade tulpanerna innehåller däremot inga rester av bekämpningsmedel alls – varken de holländska eller de svenskodlade. Och det var ganska väntat, enligt Håkan Alverbäck, vd på Alverbäcks blommor, en av Sveriges största tulpanodlare.

– Man behöver inte bespruta tulpaner, när man driver upp dem i växthus har man normalt inte några problem med ohyra, säger han.

Detta innebär dock inte att hela odlingsprocessen är giftfri. De tulpanlökar som används köper odlarna in från Holland, och enligt flera odlare Testfakta pratat med är det i princip omöjligt att ta fram lökarna utan kemiska bekämpningsmedel.

– Vi hade Kravmärkta tulpaner under några år, då krävs att både lök och blomma är framtagna utan gift. Men de lökarna finns inte att få tag på längre, säger Håkan Alverbäck.

Även lökarna inräknat kan man ändå räkna med att afrikanska rosor kräver mer kemisk bekämpning än tulpaner, menar Lena Ekelund, professor i hortikulturell ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Länder som Kenya och Etiopien har mycket större problem med till exempel skadedjur och svamp än vi har i Europa, säger hon.

Samtidigt utgör användningen av kemikalier bara en av flera miljöbelastande faktorer. Och skulle man göra en så kallad livscykelanalys av de tulpaner och rosor som når svenska konsumenter är det inte helt givet att tulpaner är bättre. Rosorna transporteras hit med flyg, men de växthus som tulpanerna drivs fram i är också energikrävande.

– När man jämfört miljöbelastningen från svenska och spanska tomater så är skillnaden ganska liten per kilo räknat, om man väger in uppvärmning och transporter. Men tomaterna transporteras inte med flyg som är fallet med rosorna. Så jag skulle nog ändå säga att tulpanerna vinner, säger Lena Ekelund.

Överutnyttjande av naturresurser och dåliga arbetsförhållanden vid rosodlingarna är andra nackdelar med importerade afrikanska rosor. Men många av rosorna som säljs i Sverige i dag är Fairtrade-märkta, vilket borgar för bättre arbetsförhållanden för de anställda.

– Den afrikanska blomindustrin har också skapat många arbetstillfällen vilket ju är bra. Det hela är ganska komplicerat och kokar till slut ned till värderingsfrågor. Som konsument får man helt enkelt fråga sig vad man tycker är viktigt, säger Lena Ekelund.

Ska vi inte bara sluta köpa snittblommor så slipper vi bekymra oss? Det är ju ändå bara prydnadsföremål.

– Nej, det tycker jag verkligen inte. Det finns en oändlig mängd teknikprylar från Asien som vi inte heller behöver. Blommor har dessutom en enorm betydelse för vårt välbefinnande. Och så går de att kompostera också – åtminstone om de inte innehåller alltför mycket bekämpningsmedel, säger Lena Ekelund.