I sitt tal bekräftade Storbritanniens premiärminister Theresa May att regeringen vill ha en hård sorti från EU, det vill säga att landet offrar tillgången till den inre marknaden för att få större självbestämmande kring områden som invandring.

May har förstått att EU-länderna inte vill särskilja på de fyra friheterna, framförallt den fria rörligheten för personer. Det gör det omöjligt för Storbritannien att vara kvar i den inre marknaden, eftersom man vill kontrollera invandringen, säger Göran von Sydow, forskare på Svenska institutet för europapolitiska studier.

Otydliga svar

May levererade många efterlängtade besked - men kom inte alltid med tydliga förklaringar om hur hon tänker sig att alternativen ska se ut. En viktig upplysning var att parlamentet kommer att få tycka till om den slutgiltiga överenskommelsen med EU.

Men hon gav inget tydligt svar på vad det betyder, vad som skulle hända om parlamentet röstar nej. Det är svårt att veta vad parlamentet kommer att tycka om uppgörelsen, det ligger ett par år framåt i tiden och vi vet inte hur det politiska läget ser ut då, säger von Sydow.

En annan konfliktfråga mellan Storbritannien och EU har varit om det går att föra förhandlingar om skilsmässan och den nya relationen samtidigt. May bekräftade att hon vill att det ska föras parallella samtal.

Frågan är hur EU kommer att förhålla sig till det. May gör det här eftersom hon inte vill ha förhandlingar med ett stup där man inte vet vad som kommer därefter.

"Skärper förhandlingsläget"

Sammantaget innebär den brittiska visionen för brexit ett minskat manöverutrymme i diskussionerna kring hur relationen med unionen ska bli.

Det blir tydligare för EU, men samtidigt svårare när den som man förhandlar med har snävat in alternativen, säger Göran von Sydow och fortsätter:
Jag tror också att man ska se talet som en signal mot hemmapubliken, som visar hur regeringen tolkar brexitomröstningen. Det är en ganska snäv tolkning, som kan komma att skärpa förhandlingsläget gentemot EU.