I pastahyllan kan priserna skilja sig åt enormt – spagetti av ett finare märke kan kosta fyra gånger så mycket som en billigare variant. Men det är tveksamt om prisskillnaderna är motiverade.

Testfakta har låtit Rise jordbruk och livsmedel testa åtta olika spaghettisorter. Spagettin bedömdes både av en konsumentpanel och av en sensorisk expertpanel.

Testvinnare är Barillas premiummärke Academia, men på delad andraplats kommer Icas egna spagettimärke. Ica får samma slutbetyg som det tre gånger så dyra De Cecco.

Artikelbild

De dyra märkena Barilla Academia och DeCecco får klart högst poäng när det gäller konsistens. Men smak och utseende är i flera fall lika bra eller bättre hos de billigare sorterna.

Flera av de dyrare märkena lyfter också fram att deras spaghetti är bronsvalsad, något som enligt texten på paketen ska göra den extra bra på att ta upp sås. Men när Testfakta låter laboratoriet mäta hur mycket sås ett spagettistrå får med sig så ser vi inga sådana fördelar. Barilla Academias bronsvalsade pasta får inte med sig mer än Icas icke bronsvalsade strån.

Enligt Barilla är det framför allt när pastan tillagas på italiensk vis som skillnaden med bronsvalsningen märks, och företaget säger att man har egna tester som visar på det. Pastan ska då kokas två minuter kortare än rekommenderad koktid och hälls i en panna för att sautera med såsen på slutet. Men den informationen finns inte på förpackningen.

Testfakta har även analyserat innehållet av den skadliga tungmetallen kadmium i pastan. Italienska Barilla Spaghetti n. 5 sticker ut och innehåller klart mer kadmium än övriga. För ett barn på 25 kilo skulle det räcka med 200 gram om dagen av den spagettin (okokt) för att överskrida det tolererbara dagsintaget. Och spagetti är bara en av många källor till kadmium i kosten.

– Det är förstås inte bra att halten är hög i just den pastan. Men halterna kan variera mellan olika batcher av samma pastamärke. Det beror på var vetet är odlat. Ett generellt råd är att inte äta samma märke hela tiden, då sprider man både riskerna och nyttigheterna från maten, säger Barbro Kollander, kemist på Livsmedelsverket.

Från Barillas sida understryker man att man har höga krav på sina råvaruleverantörer och håller sig väl under det gränsvärde som finns för veteråvaran.

(Se faktaruta om riskbedömning av kadmium i pasta)

En del märken är noga med att understryka att deras spagetti är gjord på durumvete, men faktum är att alla sorter är det, även om inte alla skriver det på framsidan. Bara Kungsörnen innehåller en blandning av durumvete och vanlig vete. Är det då inte underligt att smak och konsistens alls skiljer sig åt mellan märkena? Nej, menar kocken Christian Campogiani, som äger två italienska restauranger i Stockholm där han tillverkar sin egen pasta.

– Mjölets kvalitet kan variera. Det är skillnad på durumvete och durumvete. Vi har själva märkt att luftfuktighet och temperatur vid tillverkningen också kan spela roll. Den pasta vi tillverkar på sommaren brukar till exempel skilja sig från den vi tillverkar på vintern.

Christian Campogianis bästa spagettitips:

Hur länge ska man koka den?

– Dra bort två minuters koktid från det som står på paketet. Häll av kokvattnet och lägg spagettin i den sås du planerar att servera till. Låt pastan mjukna klart där.

Ska man inte kasta ett strå i väggen för att testa enligt ”om det fastnar är det klart”?

– Nej! Är du osäker kan du bryta av ett strå och kolla – det ska finnas en liten vit prick i mitten när du tar ur den ur kokvattnet och lägger över den i såsen.

Hur mycket ska man salta vattnet?

– Mer än de flesta tror. En bra tumregel är att 100 gram pasta behöver 10 gram salt och 1 liter vatten. Pastan tar bara upp 2 procent av saltet i kokvattnet.

Ska man skölja pastan under kallt vatten?

– Bara om du vill att den ska bli kall, om du till exempel ska göra pastasallad.

Vad ska jag göra för att spaghettin inte ska klibba ihop när jag hällt av vattnet?

– Du ska som sagt servera spaghettin med såsen. Håll inte på och dela upp i olika serveringsskålar. Ett bra tips är också att ta vara på kokvattnet, inte bara hälla bort det. Vattnet innehåller stärkelse och är perfekt att använda i såser som inte är gräddbaserade för att göra dem krämigare.

Christian Campogiani använder bronsvalsad pasta eftersom den enligt honom släpper ifrån sig mer stärkelse till kokvattnet, som därför blir extra bra i såsen.