Väljartätt i Arjeplog inför sametingsvalet

ARJEPLOG Arjeplog må vara litet sett till befolkningstäthet – 0,2 personer per kvadratkilometer. Men när det kommer till valet till sametinget toppar kommunen ett flertal listor och är näst väljartätast i hela landet.

258 röstberättigade personer är upptagna i röstlängden i Arjeplogs kommun. Det innebär att man är över 18 år gammal och dels identifierar sig som same, men också uppfyller kriterierna för språket som ställs i lagstiftningen. 258 personer placerar Arjeplog på en tionde plats i riket på listan över var väljarna finns och hur många de är till antalet. Slår man ut det på befolkningsantalet så hamnar kommunen plötsligt på andra plats i riket, strax efter Jokkmokk. I Arjeplog är dessutom 7 procent av väljarna också kandidater till sametinget, vilket ger kommunen en tredje plats på den listan.

Nyheter i norr har pratat med före detta Arjeplogsbon Lars Miguel Utsi, numera bosatt i Jokkmokk och partiledare för Guovssonásti. Han står för en politik som han benämner som mer varsam än den som exempelvis partiet med flest mandat, jakt- och fiskesamerna, står för.

– Det som är utmärkande för oss är att vi vill gå mer varligt fram med förändringar i samhället, så att de blir rättsäkra. Vi har utmålats av partier från det andra blocket som motståndare till förändring och mer jämlikhet bland samer, men det handlar inte om det. Jag tror inte att det finns något parti i dag som inte är för att alla samer ska få rätt till den samiska rätten, alla vill åt det hållet – utmaningen är hur man ska gå tillväga för att komma dit.

Lars Miguel Utsi är uppvuxen i en familj som alltid pratat politik. Pappa var partiledare för Guovssonásti i många år, farfar var också politiskt engagerad.

– Det har varit en naturlig del av min uppväxt att prata politik. Dessutom är det svårt att vara renskötare och inte engagera sig politiskt när du ser problematiken som finns på nära håll. Samer över lag är i regel duktiga på att engagera sig i såväl föreningsliv som politik, och det hänger nog ihop med historien, att vi blivit utsatta för stora övergrepp och någonstans samlat oss för att försöka påverka.

Sametinget är både ett folkvalt organ och en statligt styrd myndighet. Man har inte beskattningsrätt och får inte stifta lagar.

Ser du några konflikter i den kombinationen?

– Det gör jag. Sametinget har ganska liten reell makt. När det gäller rennäringen exempelvis, där får sametinget göra föreskrifter. Men det är föreskrifter för hur gällande lagar ska följas och implementeras. Där har sametinget ingen möjlighet att påverka i stort. Och för rennäringen kan sametinget bli som en extra häck att ta sig över. Förr vände man sig direkt till regeringen med sina bryderier, i dag hänvisas man först till sametinget, och det är ju inte säkert att sametinget håller med dig i frågan du försöker påverka. Då måste man först övertyga dem att lyfta frågan med regeringen.

Tror du att sametinget kommer att få mer makt i framtiden?

– Om man ser på samhället och vad som hänt, säg de senaste 50 åren, med kvinnors rättigheter, med minoriteters rättigheter, HBTQ-frågornas utveckling, så ser man att de går framåt hela tiden. Om den utvecklingen fortsätter borde de samiska rättigheterna följa med, frågan är bara med vilken fart det kommer ske. Vi ska komma ihåg att det finns otroligt många egenintressen kring frågan, och att göra förändringar kommer inte bli lätt.

Valet till sametinget hålls under söndagen.

 
 
  • Mest lästa artiklarna