Robert "Rob Gillis" Hedman inleder hiphopkvällen på Byxtorget med sin första solospelning. Med sig på scenen har han Sunnebeats som DJ, och gästas också av övriga Kusten Klick-medlemmar. Starkast är han faktiskt med de nyare låtarna "Limbo" och "Madison", och även om det må märkas att han inte spelat mycket solo innan så funkar det.

Efter en halvtimmes spelning är det hiphopduon Trainspotters från Umeå som tar mikrofonerna. Erik "Rewind" Hörstedt och Hannes "Kaplan" Sigrell samt DJ Chefen bjuder på tung, främst engelsk hiphop som för det mesta utspelar sig i norra Sverige. De börjar med att berätta om vart de kommer från i låten "UÅ", ursprungligen släppt under Random Bastards namn - kollektivet som de båda tillhör. En låt där flera olika verser knyter ihop en historia om att trivas och vantrivas i sin hemstad, någonting som garanterat är relaterbart i en ung småstadspublik.

Det märks att många av låtarna tillhör den trilogi plattor som de släppt från 2010 till 2016. Det är en röd tråd genom soundet och generellt sett har de samma genomgående takt. Paketeringen är snygg, från hjortronet på Kaplans keps till shoutoutsen de gör till folk de känner i pubilken. Det känns hemma när de känner sig hemma.

Artikelbild

| Hannes "Kaplan" Sigrell och Erik "Rewind" Hörstedt utgör duon Trainspotters från Umeå.

Setlisten är en blandning av nytt och gammalt. Låtar som "Moonshine" och "FTP" från senaste plattan avlöses av "Feel the vibe" och "Fan first". Den sistnämnda om hur det är att stå i en publik och beundra det som händer på scenen, vilket ju passar helt utmärkt i sammanhanget.

Det finns dock ett större flow i deras engelska rader än vad det gör i det svenska, något som märkts i deras andra samarbeten. Undantaget framför de däremot med bravur ikväll: "Håll käft", den översatta covern på Stormzys "Shut up". Det är däremot ingenting mot för freestylen de kör efter sjätte låten, vilket är kvällens absoluta höjdpunkt. I ögonblicket påkomna textrader spottas ut om allt från det personliga till stans lokala krogar, både på engelska och svenska (även här är engelskan starkare), innan det mynnar ut i "Up north tip". Själv står man som trollbunden och förstår inte hur förståelsen för ord och rim kan var så inrotad.

När bröderna Granberg joinar och river av "Lugna mä" tillsammans med Trainspotters tror jag att publiken når sitt eget klimax. Jag svär jag hörde hur de kunde varenda stavelse utantill.