"Vi feminister anklagas för att prata till de redan frälsta. Va, ska ni ses och stötta varandra? Vad är det för skit?". Att Bianca och Tiffany Kronlöf och Thom Gisslén, som tillsammans bildar gruppen Familjen Kaos, står på scen för att engagera blir väldigt tydligt, väldigt fort. Men det är inte innan de uppenbarats ur en tulpan och sjungit om klitoris och onani. Såklart.

.

De ligger bakom SVT-serien "Full Patte" och satte upp showen "Slå pattarna i taket" 2015. Nu turnerar trion med politisk teater, stand up, show, sång och dans under parollen "De redan frälsta", och det utan vare sig pekpinnar eller speciellt mycket allvar. Eller jo. När en schlagerballad blir till en olycklig kärlekslåt till en förlorad mobiltelefon samtidigt som hela publiken sitter och vajar sina egna lysande lurar i luften, följt av statistiken på hur många liv som skördats i kriget över mineralblandningen coltan i Congo. Då skaver det som fan. Frågan är bara om publiken hinner med i svängarna, inte minst med tanke på att den drastiska vändningen i videoform skyms lite halvt av kulisserna. Märket på datorn vid mixerbordet är övertejpat.

Artikelbild

| SATIR. Till reggae-toner klädde de sig i politiska färger och sjöng "jobba, jobba, jobba, min vän".

.

Kulisserna är gigantiska blommor som genom fingerknäppningar allt eftersom faller till marken. I slutet av föreställningen är bara stålstommarna kvar. "Men Sverige är väl inte fattigt?". Att det här är en teaterföreställning om klassamhälle vore en underdrift och man pratar rakt in i hjärtat hos de som vet precis hur det känns att stå i matkön och ha 200 kronor kvar på kontot. Samtidigt lika mycket till de som alltid antas skaffa barn. Till de som får dåligt samvete över att äta räkor men älskar det. Till de som lever i villa-volvo-vovve-normen men lever etta-silverfisk-busskort-verkligheten. Ibland blir det lite väl tramsigt, oftast är det genialt och publiken har roligare än jag sett på en teaterscen i Piteå när stjärnorna inte talar pitemål.

.

Mot slutet av kvällen når "De redan frälsta" ett klimax i bokstavligt politiskt engagemang. På scen läser Bianca Kronlöf upp tre brev varav var och en bland åskådarna får välja ett. De skickas sedan runt i publiken som får skriva under innan Tiffany och Thom springer med dem till närmsta postlåda. De skickas till finansutskottet, det ena mer passiv-agressivt än det andra.