In memoriam Förre Tekniske chefen i Piteå Kommun har avlidit i en ålder av nästan 92 år.

Närmast anhöriga är de tre barnen Eric, Ulf och Ulla med familjer samt sambon Evy-Anne.

Vår pappa Arne föddes i Tårrajaur, Jokkmokks kommun. Innan han fyllde två år flyttade familjen till Nausta, en liten by om tre gårdar som då låg i väglöst land.

På den tiden togs barnen in för skolgång vartannat år. Därför fick han börja skolan vid åtta års ålder. Inför skolstarten fick han flytta tillbaka till Tårrajaur där han bodde som inackorderad. Jokkmokk var en av de första kommunerna i landet som införde sjuårig folkskola.

När han skulle börja årskurs sju blev det bestämt att han skulle gå det skolåret i Jokkmokk.

Pappa var en mycket duktig och ambitiös elev. Därför belönades han av frimurarna med ett stipendium som betalade hans realskoleutbildning i Malmberget.

Efter realskolan gick pappa Tekniskt gymnasium i Luleå. Efter diverse småjobb blev han erbjuden jobb som kommunalingenjör i Piteå landskommun. Ett arbete som han började januari 1950 endast 23 år gammal. Samma år gifte han sig med vår mamma Elna. Pappas planer var att studera teknisk fysik i Göteborg och avsluta arbetet i kommunen. När Olle Wiklund kommunstyrelsens ordförande fick information om pappas planer gav han löfte om att han skulle få läsa de kurser på KTH som behövdes för hans framtida arbete i kommunen. Han fick behålla lönen under studierna.

Resorna hem med tåg betalades mot att han jobbade under helgen med kommunalt planeringsarbete. Pappa blev kommunen trogen hela sitt yrkesverksamma liv. Efter kommunsammanslagningen 1967 fick han titeln Teknisk chef. Otaliga är de projekt som pappa arbetade med under dessa år. Det var idrottsanläggningar till exempel Kvarnvallen, Vallsberget och sporthallar. Olika företagsetableringar som till exempel ASEA och Siverts kabelverk. Det många inte vet är att Norra Ringen kom till efter ett besök i Helsingfors där man hade den typen av vägsystem och att Reningsverket på Sandholmen förlades dit efter ett besök som turist i USA 1968. Pappa passerade ett reningsverk som låg i ett bostadsområde i USA där lukten var mkt dålig. Han gick in till reningsverket och fick där ett studiebesök.

Det visade sig att det reningsverket hade samma reningssystem som det planerades i Piteå.

Direkt efter hemkomst ändrades placeringen av det planerade bygget till Sandholmen.

De fem sista yrkesverksamma åren innan pensioneringen arbetade han som vd för Piteå Näringsfastigheter på Furunäset. Då fick han åter möjligheten att jobba med nya företagsetableringar. Förutom sitt stora engagemang i sitt arbete var pappa starkt engagerad i idrotten i länet. Detta engagemang ledde till att han fick motta Prins Bertils guldmedalj för duktiga idrottsledare. Det var pappas förtjänst att det efter Kvarnvallens färdigställande genomfördes bland annat SM i friidrott och en friidrottslandskamp på anläggningen. Som funktionärer hjälpte bland annat i princip alla medarbetare från tekniska kontoret till.

Vår pappa bodde i Öjebyn fram till pensioneringen. Efter det flyttade han till sambon Evyanne i Storuman. Därifrån gick flytten till Jokkmokk. Slutligen bosatte han sig åter i Piteå och då i ett Punkthus vid lasarettet, vilket för honom kändes bra eftersom det var ett av hans byggnadsprojekt under tiden i Piteå landskommun. Här bodde han sina sista sju år.

Vår pappa var väldigt snäll och han ställde alltid upp för oss barn och senare barnbarn på många olika sätt. Otaliga är de byggnadsprojekt som han hjälpt oss med bland annat våra stugor där vi barn och barnbarn och älskar att vara. Vårt stora intresse för skidåkning och fjällvandring har vi våra föräldrar att tacka för pappa fick möjligheten att bo hemma fram till dess att akut sjukdom gjorde att han avled, det är vi barn mycket tacksamma för.

Pappa fortsatte att vara en engagerad person som stred för rättvisa i samhället. Han förhandlande bland annat om kompensationsåtgärder med Vattenfall för de stora dämningsskadorna man åstadkommit i lilla Luleälv. Det som kom att engagera honom ännu mer var planerna på en gruvetablering i Gallok (Kallak) där han var en stor motståndare och deltog aktivt i motståndet mot gruvan.