Charles Dickens

föddes 1812 som Charles John Huffam Dickens, (även känd under pseudonymen ”Boz”) dog 1870 och var en engelsk författare. Dickens började som journalist och författade bland annat små skisser med motiv från London. Sitt genombrott fick han med ”Pickwickklubbens efterlämnade papper” (1837), som egentligen var tänkt som korta texter till en serie teckningar. Men publiken tyckte bättre om texterna än bilderna och Dickens lycka var gjord. I Pickwickklubben dominerar humorn, och den är kanske det mest framträdande draget hos Dickens, men i de flesta av sina följande romaner skildrar och kritiserar han olika missförhållanden i samhället. Till exempel skolväsendet i ”Nicholas Nickleby” (1839), rättsväsendet i ”Bleak House” (1853) och byråkrati och fängelser i ”Lilla Dorrit” (1857). I de övriga romanerna, bland annat ”Oliver Twist” (1838), ”Dombey and Son” (1848), ”David Cooperfield” (1850), ”Lysande utsikter” (1861) och ”Vår gemensamme vän” (1865), finns också samhällskritik, men av ett mer generellt slag. Dickens angriper alltid de hjärtlösa, de hycklande, de maktlystna och han står alltid på de svagas, i synnerhet barnens sida. Självaste Karl Marx ansåg att Dickens beskrivningar av de sociala förhållandena för arbetarklassen i London var av mycket större värde för att göra folk medvetna om orättvisorna i samhället, än all socialistisk agitation tillsammans. Det som gör Dickens så stor som romanförfattare är hans enorma vitalitet i språket samt en förmåga att skapa oförglömliga gestalter, som bara kan jämföras med Shakespeare. Dickens skrev också kortare berättelser, bland annat ”En julsång på prosa” (1843) - en spökhistoria om gnidaren Scrogges omvändelse på julafton. De flest av Dickens böcker finns översatta till svenska.

Juliette Gréco

föddes 1927 och är en fransk sångerska och skådespelare. Gréco debuterade strax efter andra världskriget som sångerska på källarklubbarna i Saint-Germain-des-Prés-kvarteren i Paris. Sånger med musik av Joseph Kosma och text av Jacques Prévert förde henne till berömmelse, och i dag räknas hon till en av de främsta företrädarna för den så kallade chanson-traditionen.

Laura Ingalls Wilder

föddes 1867, dog 1957 och var en amerikansk barn- och ungdomsboksförfattare. Hon var i många år redaktör för en landsortstidning. När Ingalls Wilder var i 60-årsåldern föreslog hennes dotter att hon skulle skriva ned sina barndomsminnen från den amerikanska västern. Resultatet blev en hel serie böcker vilka blev populariserade genom 1970-tals tv-serien ”Det lilla huset på prärien”. Bland böckerna i serien kan nämnas ”The Little House in the Big Woods” (1932), ”By the Shores of the Silver Lake” (1939) och ”Those Happy Golden Years” (1943). Alla Ingalls Wilders böcker finns översatta till svenska.

Svante Thuresson

föddes 1937 och är en sångare, trumslagare och kapellmästare, ibland kallad Hip Man. År 1966 blev han tvåa i Eurovisionsschlagerfestivalen med Lill Lindfors och låten ”Nygammal vals”. Folkkärast blev han dock genom gruppen Gals and Pals. År 1982 debuterade han på vita duken som långtradarchaufför i filmen ”Klippet”. För några år sedan gjorde han några uppmärksammade konserter med tolkningar av sånger av en sina stora idolers repertoar, Frank Sinatra. Senaste plattan ”Box of Pearls” kom ut 2005. År 2011 utkom Thuressons senaste platta, julskivan ”En cool jul”.

Garth Brooks

föddes 1962 som Troyal Garth Brooks och är en amerikansk countrysångare. Han singeldebuterade 1990 med ”Much Too Young (To Feel This Damn Old)” som blev en storsäljare. Efterföljaren ”If Tomorrow Never Comes” blev också den en hit. 1990 fick han också sin första guldplatta för debutalbumet ”Garth Brooks” som sedan även blev multiplatina. Bland Brooks övriga storsäljande plattor under senaste decennierna kan nämnas: ”Ropin The Wind” (1991), ”The Chase” (1992), ”In Pieces” (1993), ”Fresh Horses” (1995), ”Sevens” (1997), ”In The Life of Chris Gaines” (1999), “Scarecrow” (2001) och nu senast “Man Against Machine” (2014).

James Spader

föddes 1960 som James Todd Spader och är en amerikansk skådespelare som blivit känd för sina spektakulära filmroller, bland annat i ”Sex, lögner och videoband” (1989), ”Wolf”, ”Stargate” (båda 1994), David Cronenbergs ”Crash” (1997), ”The Pentagon Papers” (2003) och ”The Avengers: Age of Ultron” (2015).