Att studera badrumshistoria är en mångfacetterad sysselsättning. Dels handlar det om hur den tekniska utvecklingen har gått framåt med rinnande vatten, avlopp och värme. Dels bjuder det på en nostalgisk resa där man kan dra på smilbanden åt 1970-talets gröna bidéer eller drömma om 1930-talets stilrena funkisbadrum. Men förutom de ytliga delarna är det också ett sätt att se hur det svenska samhället har förändrats under ett sekel.

Kristina Lund är etnolog på Nordiska museet och författare till boken ”Badrummet. Från balja till spa” där hon beskriver badrummets historia under 1900-talet och hur det har gått från ett undangömt rum till dagens hemmaspa med bastu, bubbelbadkar och stora ytor.

– För mig som etnolog är badrummet extra intressant för det säger så mycket om hur vårt samhälle har utvecklats, hur synen på hygien har förändrats och hur det moderna, demokratiska Sverige har vuxit fram.

Artikelbild

| STÖRRE. Badrummen blev större och mer moderna på 1960-talet. De blev också mer färgglada och till exempel ljusgrönt sanitetsporslin var något nytt och lite lyxigt.

I början av 1900-talet var bostäderna i Sverige små och hade låg standard. Hela kroppen tvättades sällan. Behoven uträttades på ett gemensamt utedass på gården. Hade man det lite bättre ställt kunde det möjligen finnas en kommod med ett tvättställ i sovrummet dit vatten bars in. De bristande tvättmöjligheterna hos majoriteten av befolkningen ledde till dålig hygien och sjukdomar.

– Bostaden blev viktig när landet skulle moderniseras. Statsminister Per Albin Hanssons tankar om Folkhemmet hade stor betydelse för skapandet av det nya Sverige, säger Kristina Lund.

År 1928 höll Per Albin Hansson sitt berömda tal där han sa att alla skulle ha rätt till en god bostad i Folkhemmets Sverige.

– Alla skulle ha möjlighet att tvätta sig själva och sina kläder. På så vis kan badrummet tydligt kopplas ihop med tankarna att Sverige skulle bli mer jämlikt och demokratiskt, fortsätter Kristina Lund.

Artikelbild

| HÖJD STANDARD. Boendestandarden höjdes vilket även påverkade badrummen under 1960-talets miljonprogram.

En annan viktig punkt på badrummets tidslinje är radiojournalisten Lubbe Nordströms reportageresa genom ”Lort-Sverige” år 1938, där han skildrar problem med trångboddhet och bristande hygien.

– En ny syn på hygien växte fram när det nya landet skulle skapas. Ohälsosamma, smutsiga bostäder skulle byggas bort och livet skulle bli renare – på flera nivåer.

Artikelbild

| POTTA. Med renlighetsvågen på 1930-talet introducerades konceptet att alla bostäder skulle ha ett badrum. Potträning ingick i fostran.

Kristina Lund berättar att Sverige skulle storstädas.

– Såväl gamla idéer och unkna ideal som dåliga bostäder skulle rensas bort. Bättre bostäder skulle ge ett bättre samhälle. Badrummet symboliserade drömmen om modernitet. Det framåtskridande samhället var rent.

Artikelbild

| PASTELL. Det glada 1980-talet kom med pastellfärger och mönster, i hemmets alla vrår.

På Stockholmsutställningen år 1930 presenterades funktionalismens tankar om ljusa, lättstädade, praktiska och bekväma bostäder – alla med badrum. Med arkitekturen ville funktionalisterna skapa en demokratisk värld. Men det skulle dröja till efter andra världskriget innan funktionalismens tankar om badrummet slog igenom stort.

– Även HSB har haft en viktig roll för moderniseringen av svenska bostäder och badrummets utveckling. Deras vd Sven Wallander hade en social vision om att bygga bra, moderna bostäder som var ekonomiskt överkomliga även för arbetare. Redan på 1930-talet byggde de badrum och toalett i alla sina lägenheter, säger Kristina Lund.

Artikelbild

| ANSLUTNA. De sista flerfamiljsbostäderna fick egna badrum först på 1970-talet. Då hade de flesta hushållen anslutits till avloppsnätet.

HSB inspirerade även andra bostadsbolag. Men HSB-boendet var trots allt bara tillgängligt för de som hade råd med insatsen. För det stora flertalet blev badrum en del av vardagen först på 1950-talet tack vare kommunala Allmännyttan. Men även om allt fler fick tillgång till badrum hemma så var de små. Bostadsstyrelsens norm var 2,5 kvadratmeter. Speciella bostadslån gjorde det möjligt för många på landet att bygga badrum och toalett.

– Många fick sitt första badrum nu. Det blev en symbol för det nya, moderna livet och 1950-talets framtidsoptimism. Tillgången till badrum var en stor förändring när folk lämnade landet för staden eller flyttade från en omodern till en modern bostad, säger Kristina Lund.

Artikelbild

| LJUST. Färgen försvann från hemmen mot slutet av 1900-talet. Allt skulle vara vitt, ljust och fräscht.

Under rekordåren och 1960-talets miljonprogram byggdes det en miljon bostäder på tio år. Många fick bättre boendestandard och moderna badrum. Massproduktionen förde även med sig användandet av nya, oprövade byggmaterial.

– Färgen och plasten kom in i badrummet, framför allt i flerfamiljshusen. Badrummen blev större och både tvättmaskin och torkskåp skulle helst få plats i villorna. Pastellfärger i kombination med svart var populärt, berättar Kristina Lund.

Artikelbild

| GARDEROBSBADKAR. Alla skulle ha möjligheten att tvätta sig på 1930-talet. I små badrum kunde det installeras ett "garderobsbadkar".

På 1970-talet hade de allra flesta hushåll anslutits till avloppsnätet och de sista omoderna bostäderna i flerfamiljshusen fick badrum. Många skaffade dusch. Speciellt duschkabinen blev populär, delvis på grund av oljekrisen och de energibesparingar som krävdes. I villor blev egen bastu en statussymbol och de dubbla tvättställen slog igenom rejält.

1980-talets tillväxtdecennium var starten för dagens större badrum, som blev en plats för avslappning, bubbelbad och mys för de som hade råd. Bleka pastellfärger var populära på väggarna, gärna rosa och aprikos. Trenden fortsatte in på 1990-talet och vidare till i dag.

Artikelbild

| LYX. Det var en lyx att ha eget badrum på 1920-talet.

– På 1990-talet avreglerades byggnormerna vilket också påverkade. Nu fanns det inga strikta regler att hålla sig till när man byggde badrum, förutom kraven på tillgänglighet. Dessutom ökade antalet bostadsrätter och därmed möjligheten att skapa sitt eget drömbadrum även i lägenheter, säger Kristina Lund.

I dag har rummet blivit en statusmarkör att visa upp på sociala medier. I inredningsmagasinens idealbild av 2017 års badrum kan man hitta både kristallkronor och sköna fåtöljer. Och många fullt funktionsdugliga badrum rivs ut för att ägaren vill sätta sin egen prägel.

Artikelbild

| NORM. På 1950-talet höjdes levnadsstandarden för många genom att de fick ett badrum. Normen var att det skulle vara 2,5 kvadratmeter stort.

– Bostaden har blivit ett statusfyllt uppgraderingsprojekt och en plats för ständig förnyelse och förändring för de som har råd. Vi visar vilka vi är genom vår bostad, det handlar om identitet, säger Kristina Lund.