Logga in
Logga ut

Erika Nilsson-Waara, Linnea Nilsson-Waara, Niclas Bentzer & Oscar Detmer

Waara Worldwide

Här kommer vi att dela med oss våra upplevelser från sommarens två långturer. Paddling längs Nordens längsta vattenväg och löpning längs Skåneleden. Det finns mycket vackert att se i Sverige och förhoppningsvis blir ni själva nyfikna på att upptäcka några av de guldkorn som vi kommer att passera. Du är varmt välkommen att kommentera, gilla, dela och ge feedback på våra inlägg. Vi är tacksamma för vårdade ordval. Vi finns också på vår hemsida: www.waaraworldwide.com och www.deluxeturer.se

Hälsningar Erika, Linnea, Oscar & Niclas.

Söderåsens nationalpark, nr 27

Rydebäck Skånes Grand Canyon och en cirkelformad sjö med omgivande bergbranter som påminner om en amfieteater. Detta är några exempel på naturfenomen som går att se i Skånes yngsta nationalpark. Söderåsens nationalpark är 1625 Ha stor och bildades 2001. Den ligger cirka fyra mil öster om Helsingborg och nås via två entréer. Vill man korta ner sin vandring finns flertalet parkeringsplatser belägna i närheten av lederna och dess utflyktsmål. 

fullsizerender-6

Bildens text beskriver upplevelsen av att befinna sig i Söderåsens nationalpark. 

img_4847

Från Kopparhatten bjuds du på fantastisk utsikt över Skånes Grand Canyon. Foto: Oscar Detmer.


Från Skäralid (huvudentrén

Från Skäralid (entré norr) valde vi att kombinera Kopparhattsrundan och Hjortsprångsrundan, vilket resulterade i åtta kilometer och tre timmars promenad. Söderåsens nationalpark innehar en av de största naturskyddade ädellövsskogarna i Nordeuropa. Hela parken består av 93% skog! Första delen av leden är handikappanpassad och går utmed Skärdammen. Därefter fortsätter någon ytterligare kilometer med fint spängad led (obs! vintertid och vid regn kan dessa vara halkiga). Vi följde den porlande bäcken, som omsluts av höga klippor och mäktiga rasbranter. Det kändes som att vi var i Skånes Grand Canyon. Efter några kilometers vandring i dalen styrde leden upp på högre höjd och tog oss till Liagården. Här möttes vi av en mäktig utsikt över dalen/ravinen som vi nyss hade vandrat i.

img_4745

Längs Skärdammen är leden handikappanpassad. Foto: Erika Nilsson-Waara

 

fullsizerender-8

Isen håller på att lägga sig. Fallna träd smyckar parken. Foto: Erika Nilsson-Waara


Övernattning i Liagården

I Liagården finns 16 träbritsar och en kamin. Här får man övernatta, använda utedassen och de två eldstäder som finns i anslutning till gården. Se till att inte glömma sovsäcken och ett mjukt liggunderlag. Annars finns risk att du kommer att sova hårt och kallt. Från Liagården fortsatte vi att vandra längs dalkanten, genom den för årstiden lövlösa bokskogen för att sedan ta oss ner i dalen igen. Löven bredde ut sig som ett tjockt täcke i branterna och när solen låg på skapades fantastiska färger. Från dalgången valde vi att vandra upp på den norra platån till en plats som kallas för Kopparhatten. Här fick vi återigen en fantastisk utsikt över Skäralidsdalen. Sista biten av leden avslutades med en trappa på 200 steg. Här var vi överens om att man skulle kunna få till riktigt bra trappträningspass.

img_7590

Liagården har 16 bäddar och erbjuder övernattning på träbritsar. Kamin finns i stugan. Foto: Linnea Nilsson-Waara

img_4832

En brunn finns vid Liagården. Foto: Erika Nilsson-Waara


Hungriga som vi (allt som oftast) är valde vi att besöka Skäralids Restaurang och köpa oss en smörgås. Restaurangen erbjuder allt från lättare fika till tre-rätters middag och har öppet stora delar av året. I samma byggnad finns Naturum, vilken tyvärr var stängd vid vårt besök.


Från Röstånga (entré syd)

Från entré syd valde vi att besöka den cirkelformade Odensjön, vilken är mycket djup och omges av häftiga rasbranter. Sjön består av grundvatten och är kristallklar. Några hundra meter in på leden fanns utplacerade björkträd och en skylt som uppmanade att man fick ta med sig så mycket ved som man behövde och att yxan fanns vid sjön. Vid Odensjön fanns en eldstad och en brygga. Fiske är tillåtet med fiskekort. I Röstånga finns ett STF Vandrarhem, Gästgiveriet.

Ottsjön sedd från ovan. Foto: Erika Nilsson-Waara.
D
en cirkelformade Odensjön. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Fiske är tillåtet om man har fiskekort. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fiske är tillåtet med fiskekort. Foto: Linnea Nilsson-Waara


Vi är mycket nöjda med vårt besök till Söderåsens nationalpark. Skåne sägs vara platt och idag har vi fått motsatsen bevisad.

fullsizerender-3

Tack för besöket i Söderåsens nationalpark!

Fler bilder finns på www.waaraworldwide.com

/Linnea och Erika

Paddlingen dag 15: Fastnäs - Ekshärad, 26 km

Ekshärad Idag har vi paddlat i den del av Klarälven som mest förtjänar epitetet ”meander-paradiset”. Meander eller meanderlopp är benämningen på en flodådra som slingrar sig fram i ett flackt landskap. Fenomenet uppstår genom att vattnet ständigt eroderar (nöter ner och förflyttar jorden) ner marken i ytterkurvorna samtidigt som det sker sedimentation i innerkurvorna dit jordmassor förflyttas och blir kvar. 

Ett trevligt inslag på paddlingsturen var stoppet på hästgården utanför Ekshärad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fler bilder till inlägget hittar du här!

 

Kurvorna som bildas kallas meanderslingor och landmassan som omges av en slinga kallas meandernäs. Ibland är meanderslingorna så snäva att det känns som att man nästa ska möta sig själv och det är svårt att hålla rätt på väderstreck. Solen vandrar runt en åt alla håll. Bra för solbrännan. Även om kurvorna gör att hela sträckan blir längre så innebär dem en mental lättnad. Hade det bara varit en enda lång raksträcka så långt ögat når hade det blivit jobbigt. 

 

Efter ca 20 kilometers paddling anlände vi i Ekshärad. Eller ”Exär”som det benämns lokalt. Vi har fått flera tips om saker att kolla in. Vi började med att promenera till kyrkan som ligger mitt i samhället. En vacker träkyrka i korsmodell som är timrad och täckt med spån. Unikt för kyrkogården som omgärdar byggnaden är att många gravar har smyckats med gravkors i järn istället för monument i sten. Korsen är utformade som livsträd och har löst hängande löv. Gravkorsen har en lång tradition och går att finna så långt tillbaka som 1700-talet och används än idag. 

 

Norr om kyrkan finns de gamla kyrkstallarna bevarade och restaurerade. Små rödfärgade timmerstugor som ursprungligen nyttjades som hästgarage av kyrkans besökare. Där bedrivs idag hantverksarbete som säljs under sommaren i en traditionell hantverksgata. 

 

Efter lunch på Ica Indianen, där två gamla kollegor från Grövelsjön som nu jobbar på Vildmark i Värmland träffades på, gick vi åter till den parkerade kanoten på östra sidan älven. Vi tog ett nödvändigt bad innan vidare färd söderut. 

 

Slutdestination för dagen var Sun Dance Ranch söder om Ekshärad. En hästgård med westerninriktning som drivs av Anita och Anders. I en hage invid älven står ett tiotal hästar och betar fridfullt. Från gårdsplanen och hagen invid stallet stiger dammet mot himlen när hovar och fötter rör upp partiklar. En uteservering som är inramad av ett staket gränsar i andra ändan till en byggnad med texten Saloon ovanför. Fattas bara en sådan där torkad buske som blåser förbi, som det alltid gör i västernfilmer med Clintan. Western är det genomgående temat på hela gården och det är så bra gjort att vi direkt får känslan av att vi lämnar Värmland och förflyttas i tid och rum. 

 

Inne i saloonen träffar vi på Anita som tar oss med på en rundtur på gården och berättar engagerat om allt som finns, hur det har utvecklats över tid och om framtidens planer. Hunden Sioux som rör sig löst på gården hänger på. Ridning och hästaktiviteter är så klart den givna anledningen till att människor besöker gården. Men även andra aktiviteter som att köra fyrhjuling, paddling och guidade djurspaningar tillsammans med möjligheten att bo i stuga eller på camping lockar gäster. Många kommer också för att äta och dricka på saloonen. Vissa kvällar serveras livemusik till middagen. Här hade vi kunnat tillbringa många fler nätter och har nu ytterligare en bra anledning för att återvända till Ekshärad.

 

Ansträngning: 2

Vyer: 2,5

Lunchstället: 4 (Ica restaurangen satt fint)

Paddingen: 4. Väl så monoton, men vi är glada att vi kan paddla större delen av dagen. 

Lägret: Bor på Sun dance ranch i jättemysig stuga och miljö. Bra mat och dricka. 

 

Ha det bra! 

Linnea 

 

Paddlingen dag 14: Munkebol - Fastnäs, 34,6 km

Fastnäs Kanske turens varmaste dag. Vi har fått stanna ett par gånger för att bada och svalka oss. Det börjar kännas riktigt skönt i vattnet och till och med Niclas vågade ta sig ett dopp. Även Storm har badat mer än tassarna. 

 

Mår campingen i Fastnäs provade vi några kast. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fler bilder till inlägget hittar du här!

 

Fram till Branäs har vi nästan varit själva på vattnet, förutom i Femundsmarka och därefter någon enstaka båt med fiskare. Men efter Branäs har vi fått sällskap. Väldigt mycket sällskap. Främst av flottar som bär turister nedströms. Vi tror att vi har passerat cirka ett 40-tal. Ett häftigt koncept på en upplevelse. Att själv få bygga sin flotte och sedan sakta glida i vattnets hastighet nedströms. De flesta verkar njuta, barn som vuxna. Kanske inte så svårt i detta väder. 

 

Nu har vi slagit upp tältet på Alevi Camping. En charmig camping precis vid älven med egen sandstrand. Här finns både stugor, ställplatser och tältplatser. Fräscha faciliteter och en hel del kringaktiviteter som pingis, boule, kanotuthyrning och lekplats. 

 

Imorgon har vi siktet inställt på Ekshärad. Där har vi fått massa tips på saker att se och göra! 

Ansträgning: 3 (pga värmen)

Lunchstället: 2

Paddlingen: 3 Stilla och platt vatten. Rätt så enformigt men vi är glada att kunna paddla.

Vyer: 2,5

Lägret: 4 Jättefin camping i Fastnäs

 

Ha det bra!

Linnea 

Löpningen dag 26-27: Otippat släktkalas och ny delled påbörjad

Brännestad Dag 26: På norra delen av Österlen, mitt ute på landsbygden i naturskön miljö, ligger Lilla Rygården. Där valde vi att lägga en vilodag. Vi har alltså gjort en liten ändring i schemat.

 

Gården passar bra för oss som springer och vandrar. Förutom sängplats serveras alla måltider i deras charmiga restaurang och café, som innehåller konst, tavlor, samt samisk slöjd och handbroderade kläder från Uganda.

 

Menyn har ett lokalproducerat och ekologiskt fokus. Gröten till frukosten och renköttet till middagen får en stor tumme upp!

 

På kvällen blev vi även bjudna på släktkalas med smörgås- och gräddtårta. Hur underbart är inte det!?

 

Dag 27: Med fulltankad kropp är vi redo att ta oss vidare. För att slippa färdas samma sträcka tillbaka till Alunbruket får vi skjuts av snälla Lars-Olov.

 

I Alunbruket finns Skånes äldsta kaffestuga och den har även fått White-Guide utmärkelse.

 

Sträckan mellan Alunbruket och Agusa låg på ca 9 km. Etappen är fint kuperad och går på stig, där leden tar dig upp på åsryggarna i en härlig bokskog.

 

Denna dag möter vi konstigt nog fler vandrare än vanligt. Det känns extra kul, då vi hittills tycker en sådan fin vandringsled bör utnyttjas mer.

 

Dagens sista 16 km blev något slätstrukna; skogsvägar med tryckande sol och inga möjligheter till att fylla på med vatten, men till slut når vi dagens slutdestinationen Brännestad.

 

Inatt sover vi hos Oscars faster. Att vandra och springa runt hela Skåne ger oss ett perfekt tillfälle att träffa släkt och vänner för att få lite mer kvalitetstid tillsammans.

 

Kopiera och kika in på länken www.waaraworldwide.com/blog/ för att se bilder från dag 26-27.

 

 

Vi ses!

/Oscar och Erika

Paddlingen dag 13: Sysslebäck - Munkebol, 34,6 km

Munkebol Gårdagens punkterade däck stod överst på listan över saker att göra idag. Gummiverkstan i Sysslebäck öppnade redan 8.00 på morgonen och det fanns slang av rätt dimension! Nu kunde vi andas ut. Den där kanotkärran är ovärderlig. Jag skulle säga att den nästan är viktigare än vår ena paddel. Men som tur är har vi allt fungerande nu. Vi införskaffade även en extra slang för framtida behov. Bra start på dagen! 

Idag besökte vi Utmarksmuseét i Ransby. Väl värt en visit försatt se den imponerande Pilgrimstapeten och avnjuta gott fika. Fråga efter mini-moccisarna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fler bilder till inlägget hittar du här!

En mindre bra sak som hann hända innan innan vi begav oss var att vattendunken helt plötslig var borta. Niclas hade ställt den utanför toan och när han kom ut var den borta! Niclas gick runt och frågade folk om de hade sett en dunk. När han återvände till mig och Storm på stranden hade han inte hittat den. Förutom dunken har vi bara två flaskor var på totalt ca 1,5 liter. Det är för lite för att klara dricka och matlagning under en dag. Är det något som kan vara lite stressande på tur är det att ha brist på vatten.

 

Envis som jag är ville jag ta en sista koll - helt plötsligt stod den där. På en stubbe och väntade. Vem som gjort vad känns just nu oviktigt, det viktiga var att vi fick den åter. 

 

Vi paddlade ett par kilometer nedströms. En bit efter Vingängsjön lade vi till på en liten sandstrand jämte en vit eka. Vi följde stigen ett par hundra meter och hamnade inom kort i Ransby och Utmarksmuseét. Där finns Pilgrimstapeten att beskåda. En 40 meter lång bonad broderad på linneväv med garn av ull. Bonaden skildrar Pilgrimsleden från Hammarö till Nidaros (dagens Trondheim) dit människor vandrade för att besöka Nidarosdomen och Olav den Heliges grav. 

 

Bonaden har broderats av 10 kvinnor från Norra Värmland. Initiativtagare och projektledare för arbetet var Gunnar Svensson. Inspirationen att berätta historien genom en lång bonad kommer från den franska förlagan Bayeuxtapeten som är 70 meter lång och skildrar slaget vid Hastings. Han bor själv inte kvar på orten men det gör dottern Michelle som ofta är på plats och för statistik över antalet besökare. Säsongens dagsrekord ligger på 44 besökare. 

 

Bonader är ett fantastiskt sätt att berätta en lång historia. Genom att följa bonaden i rummet rör man sig kronologiskt från Hammarö till Olav den Heliges grav längs Pilgrimsleden genom Klarälvdalen. Bonadens bilder, texter och symboler gör det hela väldigt levande. Vi kände igen flera av platserna då vår resa till stor del sammanfaller med Pilgrimernas, fast åt olika håll. Så för oss blev det också en ”resa i resan”, en möjlighet att minnas och reflektera över vad de senaste dagarna inneburit. 

 

Efteråt gick vi på Café Utmarka och åt lunch. Goda piroger med sallad. Till efterrätt smakade vi den lokala specialiteten ”mini-moccisar”. En enportionsvariant av en moccatårta. Ett besök på Utmarksmuseet rekommenderas starkt! Förutom spännande och lärorika utställningar jobbar här en otroligt engagerad, hjälpsam och trevlig personal.

 

På Café Utmarka träffade vi också Ingemar ”Snuppe” Dahlström. Han har bott i Ransby hela sitt liv och känner platsen väl. Han har själv paddlat till Karlstad flera gånger. ”Snuppe” tipsade om naturcampingen vid Munkebol. Och tack vare ”Snuppe” ligger vi nu här i tältet på en vacker plats intill Klarälven. Det finns flera vindskydd, dass och möjlighet att fylla på dricksvatten. 

 

Själva paddlingen idag har mestadels bestått av platt vatten på en lugn älv. Några små ”stryk” innan Vingängssjön. Landskapsbilden har förändrat sedan igår.  Klarälvdalens dalgång har breddat upp sig och botten består nu av sand istället för av sten som tidigare. I det låga vattnet blottar sig sandbankar och det är inte svårt att hitta sin egna privata badstrand. När vi passerade Branäs fick vi också se ett vanligt fenomen på denna del av Klarälven, flottarna som förflyttar turister söderut i vattnets hastighet. En rofylld semester för den som söker lugnet. 

 

Ansträngning: 2

Vyer: 3

Lunchstället: 4, jättegod pirog och efterrätt på Utmarks caféet

Paddlingen: 4, jättefin i lugnt och platt vatten. Vi höll en fart på ca 7 km/h

Lägret: 4, superfin naturcamping i Munkebol

 

Ha det bra!

Linnea

 

Paddlingen: Etapp 2 - filmen

Långflon Här följer en summerande film från vår andra etapp på Nordens längsta vattenväg. Elgå till Långflon blev 180 km. På denna sträcka har vi fått uppleva allt från spegelblanka sjöar till forsar med rock’n’roll.

/Linnea

Sommaren 2018 får ni följa med oss på två långturer. Paddling längs Nordens längsta vattenväg 73 mil från Härjedalsfjällen till Göteborg och löpning längs Skåneleden 100 mil. 

Bloggar