Bengt Larsson

Redaktören har ordet

Kommenterar och beskriver nyhetsproduktionen varvat med personliga reflektioner.

Bygget flyttat – ryggen fri

 

Se på bilderna här ovan. Det är en carport Piteå-Tidningen byggt åt hyresgästen Advokatbyrån Kaiding. Maskinerna och byggjobbarna är där för att flytta hela den färdigbyggda carporten 72 centimeter.

Den hamnade nämligen fel. Någonstans i den långa kedjan från idé, beställning, bygglov, kartor, ritning, utsättning och bygge uppstod en förskjutning av placeringen så carporten hamnade 72 centimeter in på Piteå kommuns mark mellan Piteå-Tidningen och Timmerleden.

Problemet gick inte att lösa på annat sätt än att bygga nytt fundament, flytta byggnaden denna knappa meter och bila bort resterna – detta oavsett var i kedjan felet begicks.

Nå, nu är det gjort och med det kan vi på redaktionen fortsätta berätta om felplacerade byggsatsningar utan att åka på det klassiska argumentet "men ni då?"

Detta även om våra 72 centimeter inte är i närheten av det sju meter felplacerade Stadsberget.

Om händelsen i Blåsmark

Vi fick inte vara med på ett möte om framtiden för skolan i Blåsmark på kvällen 20 februari. Ett möte mellan representanter från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet i BUN och föräldrarna till barnen i Blåsmarks skola. Piteå-Tidningens två representanter ombads lämna lokalen och så gjorde de också efter att muntligt försökt få mötesarrangören på andra tankar.

Det här är inte direkt ovanligt och jag kan förstå att det finns situationer där representanter från pressen kan verka hämmande på vilken information som bollas runt. Men här stängdes dörren av representanter för barn- och utbildningsnämnden som i andra sammanhang pratar om transparens och öppenhet i frågan om kommunens skolstruktur. Beslutet att köra ut PT var också emot föräldrarnas vilja, åtminstone dem som PT pratat med före och efter mötet.

Självklart har vi metoder att gå runt den stängda dörren och plocka fram relevant information till våra läsare, även om det är bättre att objektivt beskriva båda sidors argument, stämning på mötet och liknande genom att fysiskt närvara. Så problemet är inte att PT fick lämna lokalen. Det bun-representanterna gjorde var att stänga dörren för PT:s läsare, det vill säga samma människor politikerna representerar.

I en insändare i PT ställer skribenten frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola om varför PT inte fick vara med på mötet. Rahkola svarar långt och använder stor del av utrymmet att kritisera PT. Vi är oprofessionella, ger fel information till våra läsare, är unga (underförstått okunniga) och har brister i vår interna kommunikation.

Jag har full respekt för Rahkolas svar på frågan varför PT inte var välkomna. Att inte bjuda in till mötet med BUN som avsändare utan som enskilda politiker i BUN är väl smart om man vill slippa de gängse rutinerna, att ett stängt möte utan press kan öppna för att deltagarna vågar diskutera problem har också en poäng. Hur relevant det är i en fråga som rör en skolas vara eller icke vara får andra bedöma.

Det finns en aspekt till i den här historien som gör idén om stängda möten i stora frågor rätt utopisk – sociala medier. En majoritet av föräldrarna på dessa möten har i dag en helt annan möjlighet att själva publlicera vad som händer. Så i dagens medievärld plockade BUN-representaterna ut en aktör som inte fick delta, Piteå-Tidningen.

Jag diskuterar aldrig våra arbetsmetoder men med anledning av härskartekniken att avfärda PT:s representanter som "unga", i insändarsvaret och "ungdomar" i samtal med oss, kan jag berätta att vår akademiskt journalistutbildade reporter har runt 20 års erfarenhet och den akademiskt journalistutbildade fotografen på plats har fem år.

Det skulle helt enkelt vara tjänstefel av oss att inte försöka få vara med och ett svek mot våra läsare. Med det sagt är det fullt ut professionellt att göra vad vi kan för att komma över information och uppfattas det negativt av dem vi är satta att bevaka är det ett pris vi kan ta. 

 

Var får folk allt ifrån

Transparens

Vi ska bli mer transparenta, skrev jag i en krönika för några veckor sedan. Idén är att ytterligare berätta om och förklara våra val. Bakgrunden är att misstron mot oss och våra kollegor i dagspress, radio och TV har ökat och att kärnan i kritiken är att vi mörkar och inte berättar hela sanningen. Kanske främst när det handlar om invandrare och brott.

Men också att vi misstänks driva egna agendor, kanske skydda samhällseliten, lyfta oss själva och hålla våra vänner om ryggen. Eller bara svårtydda kommentarer som den som vi publicerade i helgen:

"Gudarna ska veta att om det nåt PT är bra på så är det väl kampanjjournalistik. Scoop är bra och sanningen är mindre viktig. Vad jag förstå är det väl också sånt som avspeglar sig i journalisternas löneutveckling. PT är på samma låga nivå som aftontidningarna och veckotidningarna. Det finns en anledning att man inte längre prenumererar på skiten"

Det är lite svårt att försvara sig mot detta angrepp. Att vi inte namnger eller gruppindelar brottslingar oavsett härkomst är ju en sak. Vi ska berätta det som är viktigt för våra läsare att få veta, inte straffa brottslingarna. Till det finns det lämpligare instanser i samhället. Problemet med namngivningar är att de med automatik skadar oskyldiga i brottslingens närhet. Eller att enskilda personers illdåd riskerar svärta ned hela grupper av oskyldiga. Med det resonemanget blir det först när brottslingen själv är allmänintressant namngivning kan bli aktuellt, det vill säga personer som uppbär många människors förtroende som högre chefer eller politiker.

Eller om brottslingen har begått brott mot samhället och med det blivit allmänintressant. Typ narkotikalangare, skattefifflare och liknande.

Men när jag försöker analyserar vad kommentaren här ovan egentligen syftar på går jag bet. Vi bedriver helt enkelt inte kampanjjournalistik förutom två ämnen - Sober October där vi vill väcka eftertanke runt alkoholens baksidor och Det rör dig, en artikelserie om vikten av motion. I min värld föga kontroversiellt.

Eller att vi ska strunta i sanningen för scoopens skull. Det är orimligt. Är det inte sant har vi inget scoop. Det där med journalisternas löneutveckling är också svårt att förstå. En bra och vass nyhetsreporter som jobbar opartiskt för läsarnas bästa har bra löneutveckling. En nyhetsreporter som medvetet ljuger har ingen plats på Piteå-Tidningens redaktion.

Jag undrar vad folk får allt ifrån.

Logga in och fortsätt att läsa

 

Flera av er som besöker och läser pt.se och inte är abonnenter har redan noterat att något nytt händer. Efter ett antal klick på våra öppna artiklar får du en fråga om du vill fortsätta läsa utan kostnad. Motkravet är då att skapa dig en användare – ett gratiskonto.

Vi utvecklar våra digitala plattformar ständigt och den här modellen att låta dem som läser oss lämna information om sig själv i ett användarkonto är en viktig del inför vad som kommer framöver. Tydligast är vår strävan att försöka anpassa våra plattformar efter läsarnas intressen.

Bor du i Arvidsjaur ska dina lokala nyheter vara enklare att läsa. Samma sak gäller intresseområden. Det vill säga att PT i morgon kommer att vara mer anpassad för just dig.

Så med andra ord - ju mer vi vet om våra läsare desto bättre produkter kan vi göra.

Du som redan är abonnent berörs inte av förändringen. Du har redan ett konto och kommer inte att märka något. Du som är betalande kund har tillgång till mervärdena på pt.se som Plus-märkta artiklar, e-tidningen och kundklubben PTps.

Ni som skapar gratiskontot kan inte läsa Plusartiklar eller e-tidningen men fortsätta läsa allt som tidigare varit helt öppet.

Så, logga in och fortsätt läsa dina lokala nyheter. Kolla också in de digitala abonnemangspriserna som förändrats under året. Det finns fler alternativ än tidigare.

Det går bra för oss

Det går inte säga nog många gånger - Piteå-Tidningen är inte gjord av papper, utan nyheter. Jag var på middagsbjudning i helgen och med en tidningsman på plats så kom samtalet till delar att handla om PT och framtiden.

En sak är glädjande – det finns en oro för hur PT ska klara sig i morgon. Oron är för mig ett tecken på att folk bryr sig. Att vi behövs.

En sak som är mindre uppmuntrande är att Piteå-Tidningen så starkt förknippas med pappersvarianten. Eller snarare att vår digitala verksamhet liksom inte räknas.

Piteå-Tidningen på papper kommer vi att leverera till brevlådorna så länge den är efterfrågad. Vi jobbar hårt för att fortsätta den digitala omställningen utan att göra avkall på kvaliteten på vår tryckta tidning. Papperstidningen har en svårgreppbar kvalitetsstämpel över sig som bara har med det fysiska att göra. Pappret har trovärdighet, seriositet, en början och ett slut och andra positiva faktorer som egentligen inte har med innehållet att göra.

Vi tappar i upplaga på den tryckta tidningen och har gjort det i många år. Tappet i sig är inte något vi önskar men heller inget som förvånar. Det ser likadant ut i hela västvärlden även om lokala tidningar och Piteå-Tidningen hör till dem som tappar minst. Det borgar för årtioende med papperstidningen som en viktig spelare.

Men det är absolut ingen kris för den lokala journalistiken. Piteå-Tidningens digitala satsningar ger effekt och vi har större ökning digitalt än vad vi har tapp på papperet. Med andra ord når vi fler och fler med våra nyheter. Faktum är att vi i dag med hemsidan, mobilsajten och sociala medier kraftigt har sänkt medelåldern på våra läsare. Piteå-Tidningen har blivit en produkt för alla på ett helt annat sätt än någonsin i tidningshistorien.

Så Piteå-Tidningen är inte gjord av papper – den är gjord av nyheter.

Bengt Larsson Redaktionschef, ansvarig utgivare
Bor: Hortlax
Bakgrund: Journalist hela yrkeslivet. Redaktionell ledare på Piteå-Tidningen sedan 2000.
Vid sidan av jobbet: seglar när isen är väck, håller mig inomhus under kalla årstiden
Brinner för: Den lokala oberoende journalistiken och jakten på sanningen.
Kontakt, mejl: bengt.larsson@pt.se
Tel: 0911-645 92 Mobil: 070-226 88 18


 Vill du ställa frågor till Bengt Larsson hittar du chatten Fråga redaktören här. Givetvis kan du också kommentera blogginläggen och ställa frågor här på bloggen.

Bloggar