Piteå Ridklubbs ridsportblogg

Vi är en sammansättning av aktiva ridsportintresserade personer med olika bakgrund som kommer att dela med oss av vardagsliv och tävling bland Piteå Ridklubbs ridsportare på hobby- och elitnivå.

Internkontroll

Piteå Idag har Tobbe Ewa och jag genomfört en internkontroll. Vi har gått runt hela anläggningen och försökt hitta sådant som bör förbättras och åtgärdas. Internkontroll görs främst ur arbetsmiljöperspektiv och för att upptäcka brister tidigt. Samt att förbättra rutiner och säkerhet. 

Internkontroll

 Intresserade arbetskollegor ( hästar ) följer med och kollar att allt går rätt till

Vi har sedan en lång lista med punkter. Nästa steg är att bestämma vilken risk punkten har, när det ska utföras, kostnad och vem som är ansvarig. De flesta punkterna kan vi åtgärda utan större resurser. 

Eftersom kommunen äger anläggningen så måste de punkter som innebär en högre kostnad in i kommunens planering för underhåll och investeringar. Sådant som förbättring av underlaget på de stora utebanorna och bevattning av dessa  samt restaurering av fasaden på gäststallet.  I de fallen skickar vi frågan vidare till kommunen. Och det kan dröja innan det finns pengar till detta. Vilket kan vara frustrerande. 

Nu håller vi tummarna för att vi får även de lite större förbättringarna med i 2017 års budget. Då kan vi bibehålla vår position som en av Sveriges bästa ridskolor och anläggning för träning och tävling. 

Eva-Lena Wikander Hedman ridskolechef

Tävling är kul!!

Allt under tävlingen i helgen gick bara fin fint. Både på som arrangör och sportsligt var vi i Piteå Ridklubb på topp.

På lördagen var det segrar för klubben i tre klasser. Clara Marklund debuterade med sin nya häst Casigo och vann 1 metersklassen. Storasyster Wilma ville inte vara sämre och vann 1.10 m med kompisen Idas häst Dumle (som egentligen heter Habsburg Van´t Heffink) och trippeln avslutades med Emilia Fredriksson-Lindmark som vann 1.20 med Anton F.

På söndag vann Joanna Munther den högsta klassen 1.30 på sin Corino.

 

För egen del är jag en glad och nöjd tävlingsledare. Med både glada funktionärer och tävlande kan man inte vara annat.

Fick även ett ryck och bestämde att min nya häst Musse skulle få starta, vilket han gjorde med den äran. Felfritt i 90 cm och en blågul rosett.

 

Till helgen är det ponnyernas tur att hoppa på Cederstadion. Välkomna att titta, hejja, ta en fika och bara ha allmänt trevligt.

Hopptävling i helgen

Till helgen är det hopptävlingar på Cederstadion. Ekipage från hela Norr- och Västerbotten kommer att göra upp i klasser från 90 cm upp til 130 cm.

Passa på att komma och se på alla duktiga hästar och ryttare i som förhoppningsvis visar upp vår roliga och fartfyllda sport. Samtidigt kan du passa på att fika eller äta lite mat i vår fina cafeteria.

Kan du inte vara på plats går det att följa tävlingen live via www.online.equipe.comKabitha Högberg på Nico

På bilden ses vår hemmaryttare Kabitha Högberg på hästen Uniek som tävlar både lördag och söndag.

Foto: Tova Öhman

PRK i mitt hjärta

Piteå Blogg

Jag sitter på mitt kontor och tittar ut över lösdriften på vår nya fina anläggning. Jag har just satt upp nya tidningsurklipp på vår tavla där vi sparar dem. Den här gången var det Ewa Fabricius och Wilma Marklund som kom upp på väggen.

Utsikt från fönstretVår urklippstavla

Förra helgen så arrangerade vi stora dressyrtävlingar. Det kom över 100 ekipage och deltog, både ponnyer och hästar. Ett lyckat arrangemang med många deltagare och funktionärer. Jag kände mig stolt att vara del i vår fina förening. Allt funkade bra och det fanns ett gott samarbete samt en god stämning. Vi fick mycket beröm för vår anläggning, organisation och bemötande.

Jag och Bobo på tävlingsbanan

Jag och min häst Butler på tävlingen i ett fartfyllt moment, alla fötter i luften !

Prisutdelning med mycket PRK

Pristagare från en av klasserna PRK i topp, vinnare Emilia Sehldal. tvåa också PRK Isabell Johansson och jag på en delad fjärde plats.

Efteråt finns det tid för utvärdering och eftertanke. Varför har vi det så pass bra hos oss på Piteå Ridklubb? Vi ser och hör från andra klubbar hur det bråkas och splittras, ekonomin är ansträngd, några har otroligt svårt med funktionärer och ideella i styrelser. Visst har vi våra duster och får kämpa ibland, men generellt så är stämningen god och engagemanget bra.

Min nästa tanke är hur många från förr som fortfarande är kvar. Jag började rida på Piteå Ridklubb när jag var 7 år gammal, då var anläggningen på Annelund. Det fanns en sunkig klubbstuga, utedass och en omgjord ladugård. Inga hagar, inget ridhus, men en paddock där vi red i ur och skur. Även Ewa Fabricius ( som var med  i urklippet som jag hängde upp ) red där. Hon jobbar nu med mig  på Piteå Ridklubb , tävlar och är funktionär. Min första ponny hade jag uppstallad hos Linda Marklunds föräldrar på Hällan, en ponny som jag sedan sålde till Linda. ( Nu äger Linda Hällans hästcenter och de har byggt upp en fantastisk anläggning, hon är tävlingsryttare, tränare, funktionär, det var ett urklipp på hennes dotter som jag satte upp )  På Hällan  stod även Eva Holmgren, som nu är tränare, tävlingsryttare och funktionär. Det finns såklart fler som är kvar från den tiden som tävlar, är mammor till ryttare som tävlar och rider, är funktionärer på tävling utan att tävla själv, rider på ridskolan , sitter i styrelse. Sedan har vi såklart fått en mängd nya entusiaster över åren som har ett stort ansvar för att allt fungerar.  

Jag och Eva Holmgren rider i täten på PRKs 25 årsjubileum

Här rider jag och Eva Holmgren i täten på PRKs 25 års jubileum

Gamla stallet

Gamla stallet, se det rasade staketet

gamla kåken, klubbstugan

Gamla klubbstugan

Linda Marklund på Alley-cat

Linda Marklund på min gamla ponny Alley-cat

Jag, Ewa Fabricius och Nina Gad

Ewa Fabricius, jag och Nina Gad i vattenhålet på PRK

 

Och hur blir det sedan ? Jag tror att vi får jobba mer för att morgondagens tävlingsryttare ska ha samma klubbkänsla och solidaritet som den vi har . Vi fanns tillsammans i ett mindre sammanhang med mycket enklare anläggningar (ofta bristfälligt ombyggda ladugårdar ), färre hästar, färre och mindre  tävlingar. Men samtidigt mindre krav, mer självständighet, mindre styrning och färre regler. Allt på gott och ont. Hur kommer de med rötterna i det nya att tänka och känna om sin förening ?  Vi har fortfarande många tongivande ryttare, tränare, ridlärare, ägare av anläggningar som värnar om klubben.  Men hur blir det i nästa generation ?

Men just nu är det bara att njuta av vår moderna  anläggning, toppenpersonal och funktionärer, fina hästar ( både ridskolans och privata ) , fantastiska tävlingar och tävlingsframgångar. Härligt att vara med på den resan !

Ha det fint !

Eva-lena Wikander Hedman

 

 

OS Dressyr

Jävre Är så himla glad för min pappa som gillar fotboll och hade ett viaplay konto att avvara till sin dotter i OS tider! Har precis kunnat se, njuta och smyggråta en skvätt till dressyrfinalen i OS. Regerande olympiska mästaren Charlotte Dujardin och Valegro från storbrittanien fösvarade sitt guld  - och det med råge. Det är en fröjd att titta på samspelet som hela tiden pågår mellan ryttare och häst under det flera minuter långa programmet. 

För er som aldrig tittat på dressyr på TV eller i verkligheten heller för den delen rekommenderar jag starkt att gå in och titta på Charlotte och Valegros kür som gav dem en guldmedalj. (Videon är från deras OS genrep - men det är samma program)

https://www.youtube.com/watch?v=wkBhJrH482A

För att lite snabbt förklara hur en OS final i dressyr är utformad så går det ut på att ryttaren sätter samman ett program med de allra svåraste övningarna som ett dressyrekipage kan utöva. Man får själv bestämma i vilken ordning rörelserna ska göras. Man komponerar musik, och gör "koreografi" som tar fram det bästa hos ekipaget. Man blir sedan bedömd på svårigheten i det tekniska, det artistiska och musiken. 

Men när ni tittar på klippet - titta då inte på hur hästen "sprättar omkring" utan tänk på det som en dansföreställning där hästen och rytttaren dansar i perfket harmoni. Lyssna på övergångarna i musiken, och titta på hästen, hur programmet och musiken är utformad efter hästens takt och rörelsemönster. Om du tittar på klippet och tänker; "vad lätt det ser ut", då vet man varför man kan kalla dessa för olympiska mästare för då har man lyckats Tittar man riktigt noga så kan man se den ständidga dialogen mellan ryttare och häst - en tyst kommunikation som är så liten och diskret att den nästintill inte syns. 

Ja, jag erkänner - kan ha fulgråtit lite hemma i soffan då hon avslutar ett prickfritt kürprogram i kvällens OS final! Kanske för att man vet hur svårt det är, kanske för att det var deras sista OS tillsammans eller kanske för att det syns att hon rider med hjärtat.

Jag och Assar - vi drömmer och tränar vidare mot den osynliga perfektionen för resan är ju målet som de brukar säga! :) Tävling till helgen tjohooooo!! 

/C

 

 

 

Vi som bloggar:
Camilla Holmgren –tävlingsryttare i dressyr som tränar efter mottot "ingenting är omöjligt – det omöjliga tar bara lite längre tid". Brinner för ridsportens utveckling i Piteå.

Eva-Lena Wikander Hedman – ridskolechef med utveckling som ledord. Stor passion för hästen. Tävlar lite dressyr men är bättre på att träna.

Ida Bentzlin – tävlingsryttare inom hoppning som för närvarande är gravid och därför lagt tävlingskavajen på hyllan under 2016.

Selma Holmgren - tävlar framgångsrikt ponnydressyr.

Jessica Persson – lagledare för Piteå Ridklubbs Elitlag i hästhoppning som gärna spenderar lediga timmar i hoppsadeln.
  • Senaste blogginläggen

Bloggar